Jag följde med när Sara och Josephine blev fotade av Ulrika Minami Wärmling som målade mig nyligen. Katja dök upp som en överraskning tillsammans med en väninna som var i stan över dagen. Det var inte tänkt att jag också skulle bli fotad men det blev så ändå. Jag ser på bilderna att jag behöver en bättre underkjol till klänningen dessutom.
I accompanied Sara and Josephine when they were photographed by Ulrika Minami Wärmling who recently painted me. Katja showed up like a pleasant surprise with a friend who was in town over the day. I wasn't supposed to be photographed today but Ulrika went ahead and did it anyway. I clearly need a new underskirt for that dress.
Beutyful pictures. My hometown is nothing like that.
ReplyDeleteThank you! I thought you lived in Helsinki? I have never been there myself but I have heard it is beautiful.
ReplyDeletesv; Tack, det tycker jag med! Men de vertikala ränderna var det som verkligen fick mig på fall. :)
ReplyDeleteÅåh ser fram emot vackra tavlor <3
ReplyDeleteVanessa: Ja, det ska bli spännande!
ReplyDeleteAtt bli avporträtterad måste vara en urhäftig känsla, kan inte ens sätta mig in i det! Och tavlan är ju så vacker, verkligen skickligt utförd. Att motivet är snyggt också hjälpte säkert till en stor del! .-)
ReplyDeleteDet är en overklig känsla. Tiden som går mellan fotograferingen och den färdiga tavlan känns som en evighet och under den evigheten glömmer man nästan bort vad som hände. Att äntligen få se tavlan känns som en present man har väntat på väldigt, väldigt länge.
ReplyDelete