Porträtt.

Jag hittade en perfekt ram idag till ett pyssel. Jag råkade tappa ramen i marken och glaset gick i miljarder bitar. Lite nojjig är jag över att mitt kliande i händerna är från mikroskopiska glaskorn som har borrat in sig i min hand för att leta sig fram till mina blodådror och åka in till hjärtat eller magen så att jag långsamt skärs upp inifrån och DÖR. Men det kliar nog bara för att jag har bråkat med kaktusen idag. Hoppas jag.

Blus, kofta, strumpor: H&M
Klänning: Metamorphose
Skor: Secret Shop
Accessoarer: Glitter, Smyckeskrinet, Innocent World, Emmaus




I found the perfect frame for a crafts project. Unfortunately I dropped it and the glass broke. Now my hand is itching and I am trying to think it is NOT because there are microscopic glass particles slowly gnawing their way through my hand, into my veins and then sawing through my whole body to make me fall down and DIE. No, it is not. It is probably because of the cactus I handled. Yes. Probably the cactus.

Utom räckhåll.

Ulrika Minami Wärmlings vernissage, bland annat med tavlan på mig, hålls om två veckor. Först fick jag veta att VIP-vernissagen skulle vara den 25:e och inte den 26:e som tydligen är det officiella datumet. Jag hade redan bokat biljetter till den 26:e och tänkte att det inte skulle göra något, det skulle säkert gå att ordna något flyg upp efter jobbet.

Men nej - den 26:e har jobbet planerat in ett viktigt möte som handlar om lanseringen av hemsidan. Hemsidan som jag har jobbat med det senaste året. Ett möte som jag alltså inte kan missa för då blir det katastrof.

Då var det just det där med resor och flyg och tåg och bussar. Flyg går inte, det blir för dyrt så nära inpå med tur och retur-resor (2000 spänn!), tågen är för långsamma och bussarna ska vi inte ens prata om.
Jag hatar, hatar, hatar att Kalmar ligger i utkanten av civilisationen, att kommunikationerna suger hästballe och att allting roligt, ALLTING, händer i Stockholm. Jävla skithåla!




I got the invitation to the VIP opening night of the exhibition where the painting of me, among other paintings, will be showcased. Unfortunately work, distance and bad transport connections makes it impossible for me to be there on the opening night. It sucks to live in this shithole!

Lokalförberedelser.

En sak är säker - det kommer bli trångt, med eller utan kunder till lolitaloppisen. Att få plats för alla bord, stolar och prylar var minst sagt en utmaning.
Nu finns det ingen återvändo. Imorgon får det som sker helt enkelt ske.

Att ställa i ordning tar TID.

Tjejerna från Morbide Nuitée pusslade med sina smycken.

Malin pusslade också med sina smycken som går under märket Thornleaf.

Saras väska, mina skor och min headdress samt Josephines klänning. Färdigt set, kom och köp!

Mitt och min crews loppisbord. Vi har definitivt flest skor att sälja av alla.

Katja, The Pink Fairies, är noggrann med att lägga upp godissmyckena prydligt.

Klart! Ses imorgon!




Preparations are done! The point of no return is now passed. Tomorrow I'll just lean back and let anything happen. Well, okay, almost anything.

Onsdag - check.

Vilken dag!

Dagens Nyheter ska publicera någon slags notis om lolitaloppisen, redan nu ligger en grej uppe på På stans sida.
Bara minuter innan Svenska Dagbladet dök upp för intervju kom en tjej från Vi i Vasastan förbi. Hon hade hört talas om loppisen och väntade tålmodigt på att Svenskan skulle bli klara så att hon kunde intervjua inför loppisen hon med.

Så håll utkik i På stan på fredag och i Svenskan och Vi i Vasastan på lördag!
Rolig men onödig fakta: fotografen för Svenskan kände igen mig från gymnasiet. Jag kände inte igen honom. En kund kom in i butiken som också hade gått på samma gymnasium. Jag kände inte igen honom heller. I Tokyostops kök satt en gammal ytlig bekant. Honom kände jag igen. Scenen är liten.

Nu har jag tagit en huvudvärkstablett, ätit mat och ska försöka sova ostört en hel natt. Det är nackdelen med att ha fönstret mot öppen gata på sommaren - för många glada människor på strapats under småtimmarna.




Indescribably tired after three hours of interviewing time and preparing for the flea market. I have just taken a painkiller for my headache and hoping for a good nights sleep.

Framförhållning.

Nu blir det ett par hektiska dagar framöver. Det här får bli morgondagens outfit. Det borde väl vara representabelt nog för dagstidning?



Bahytt: Triple Fortune
Klänning: Baby the Stars Shine Bright
Blus: Wasteland Retro Clothing
Strumpor, halsband: Innocent World
Skor: Alice and the Pirates
Väska: Swimmer
Övriga accessoarer: H&M, Pilgrim, Vintagemässan

Imorgon:
- Lämna prylarna hos Tokyostop
- Möta upp Frida och Fia på Centralen och eskortera dem till Jakobsberg
- Leta fram en bordsduk i källaren (hjälp...)
- Tillbaks till stan och göra intervju med Svenska Dagbladet

Torsdag:
- Möta upp Ylva, lotsa hennes systers prylar till Tokyostop
- Fixa extra flyers till Déspairs Ray-konserten som Ylva ska gå på
- Inhandla sista-minuten-grejer

Fredag:
- Möta Sara och Josephine
- Fika med Rachel van Asch
- Lite mer utrymme för att inhandla sista-minuten-grejer
- Förbereda inför lördagen genom att ta emot säljare och rigga upp allt på Tokyostop

Lördag:
LOPPISTAJM. Det finns två scenarion.
A) Det kommer ingen. Tiden står stilla. Säljarna sitter i ring, snackar skit och äter upp alla kakor själva.
B) Det kommer hysteriskt mycket folk. Allting går på autopilot. Kaos i mitt huvud. Kakorna tar slut efter lunch.




Now begins the hectic race before the lolita flea market. Lots of stuff to do and there isn't much time. Atleast I decided on an outfit for tomorrow's interview.

Intervjuoutfitpanik.

Jag fick precis samtal från Svenska Dagbladet som vill uppmärksamma lolitaloppisen. Min första tanke var förstås; vad fan ska jag ha på mig?! Det är den största nackdelen med att bara ha en bråkdel av sin garderob på resa, man kommer alltid på saker man hade kunnat ha som man lämnat hemma.




One of Swedens biggest daily newspapers are interviewing me about the lolita flea market tomorrow. What should I wear?! Outfit panic!

Bilden är gjord fritt efter Skriet målad av Edward Munch.

Snipp, snapp.

Nu kan jag inte göra något mer, bara sitta och vänta på att få papper och besked och ID.

Polisdamen kände igen mig från artikeln i Östran. Ganska kul men lite underlig känsla.
Jag gick alltså till polisen och beställde ytterligare ett ID. Det kan tyckas onödigt men det blir fortfarande billigare än att åka fram och tillbaka från Stockholm enbart för att hämta ett sketet leg. När jag åker till Stockholm vill jag stanna kvar och hänga med alla darlings jag kan hinnas hänga med innan jag sticker.

Jag har inget annat att göra idag. Bara äta chips, dricka cola och mumsa godis. Kanske spela lite Sims också. Och jag ska sluta ögonen och förbereda mig mentalt för ytterligare ett års studentliv. I Japan.

Blus, strumpbyxor, väska, solglasögon: H&M
Hårband: TopShop
Klänning: Metamorphose
Skor: Yosuke
Accessoarer: Paris Kids, Innocent World, DessertRose, Van Asch

Vilken jävla måndag.

Idag är första gången jag haft så mycket vitt på mig sedan jag tog studenten. Jag försöker att inte se ut som en gräddtoppad maräng.

Jag gick till banken. Banken fortsätter krångla eftersom jag sitter i byråkratisk skärseld. Jag har inte fast inkomst, har varit student i tre år och har utlandsflytt på gång. Det tas för givet att mina föräldrar ska finnas till hands och lösa allting, vilket kanske är det normala, men det är lite svårt att föra konversation med "den andra sidan". Jag lyckades boka in ett möte till morgondagen åtminstone, får se vad de säger.

Jag lämnade in min trasiga mobil men inga lånetelefoner fanns till hands. Bara tanken på att vara utan mobiltelefon på obestämd tid gjorde mig paralyserad. Jag har lyckats gräva fram min gamla mobil ur källaren så mitt nummer fungerar som det ska. Men jag har inga telefonnummer kvar. Skicka gärna ett sms till mig så att jag får era nummer igen, ni som vill hålla kontakt med mig.

Ytterligare ett dilemma: jag skickade in ansökning om ett nytt ID-kort. Vilket jag borde gjort för sådär två år sedan. Fem dagar, sade hemsidan. Nähe då, det tar tre veckor, sade banken. Lite svettigt med tanke på att jag måste skicka iväg passet till japanska ambassaden närsomhelst för att de ska kunna klistra i visumet. Jag får lösa det imorgon så har jag någonting att göra då med.

Anton försvann på egna äventyr och jag drog mig hemåt. Vid dörren rotade jag efter nycklarna men hittade inga. Utelåst! Ringa Anton. Ingen mobil! Ringa på hos grannen. Leta nummer till Anton. Hittar inte Anton. Leta nummer till Antons mamma. Ringa Antons mamma. Antons mamma skrattar mig i örat och konstaterar att grannarna måste tycka att vi är som en prima cirkusakt (jag har lyckats låsa in Anton två gånger). Anton kommer hem. Jag är hemma! Som du ser.

Jag har fortfarande inte hört något från Uddevalla angående jobbet. Kanske för att jag inte haft någon mobiltelefon under merparten av dagen. Däremot har jag fått ett intressant erbjudande från Fojo, utbildningen för yrkesverksamma journalister. Jag får se vad de har att säga.


Blus, strumpbyxor: H&M
Klänning: Alice and the Pirates/Baby the Stars Shine Bright
Skor: Petit Doll
Paraply: MAM
Väska: Kazuko Ogawa
Accessoarer: Metamorphose, Glitter, Innocent World, Van Asch, Dessert Rose

Envis.

Skitont i magen, feberkänningar och envisas ändå med att hålla våffelkväll. Jag bet ihop men bad om ursäkt till gästerna. De brydde sig inte. De blev glada och mätta.

Bolero, kjol: Innocent World
Blus: Lisa Larsson secondhand
Strumpbyxor: H&M

Koncentration.

Önskar att jag hade lite mer koncentration. Fick veta igår att Anton skiter i Sydafrika och kommer tillbaka till Sverige tidigare än planerat. Jag fick ett mail imorse med ett förlåt om att han inte hört av sig tidigare och nu i skrivande stund har han landat i Kastrup. Jag orkar inte ens tänka på vad det kan bli för jox med lägenheten eller hur det blir under sommaren. Det är ju trots allt Antons lägenhet jag hyr.

Ikväll fixar vi det sista finliret på programmen. Sedan bränner vi ut programmen på skivor. Ja, Bella, jag ska bränna en åt dig med.

Jag funderar på att lägga upp programmen någonstans så att folk kan se om de vill. Jag vet inte hur pass intresserad du är av att se mig som programledare? Jag vet inte ens hur det ligger till med uppladdningsmöjligheter till server.

Klänning: Metamorphose
Kofta: MILK
Hårband: gratis gåva med klänningen

Nej, nu jävlar!

 
Nu ska det skrivas. Uppsatsen ska skrivas. Sen ska jag packa, städa, källsortera, posta paket och diska. Morgondagen är det enda som står mellan mig, Stockholm och två veckors hysteriskt julmatsätande. Först måste jag ha kaffe annars blir det inget av superkrafterna.

Blus: Fanplusfriend
Kofta: Milk
Kjol: Metamorphose
Strumpbyxor: H&M
Stövlar: Chilli
Diadem, armbandsur (jo, uret är under rosetten): DessertRose

Fem timmars sömn gör Maria knäpp.

 
Precis när jag gått och lagt mig kom jag på saker jag skulle skriva på uppsatsen så fort jag vaknade. "Äh, varför inte med en gång, det går så snabbt!" tänkte jag. Jag somnade vid fem, sov drömlöst, vaknade vid tiotiden. Idag ska jag knarka kaffe.

Blus: Gina Tricot
Sammetsliv: Emily Temple Cute
Kjol: K-Star
Strumpbyxor: Lindex
Skor:

Hur kan ett friskhetstecken kännas så jävla illa?

Onådig mensvärk igår. Jag kunde inte sitta upp, knarkade tabletter, tittade på Futurama och somnade. Mobilen pep. Jag hyssjade åt den.

Idag mår jag bättre och har lyckats ta på mig annat än pyjamas! Solen skiner och allting ser så jävla perfekt ut. Det är säkert hundraelva minus eller nåt istället. Jag får ta reda på det efter att jag har klockat klart inslagen till C-uppsatsen. Allting cirkulerar kring den här uppsatsen numera! Jag äter, sover och skiter uppsatsteorier.

Kavaj, hatt: Metamorphose
Klänning: Innocent World
Strumpbyxor: Lindex
Skor: antenna

 

Egentligen borde jag...

... skaffa ett stativ åt digitalkameran så att den inte välter i golvet och går sönder. Det har hänt ett par gånger att kameran vält men hittills har jag haft tur. Hur mycket mer tur kan jag ha?
... klippa luggen och sidoflikarna. De är FÖR LÅNGA. Jag ser ut som en svamp.
... skaffa enfärgade tunna snoddar så att jag kan ha flätor utan att skämmas för felmatchade snoddar.
... jobba med uppsatsen istället för att titta på inspirerande frisyrer inför Linas hårklippning. Men det är ju så roligt!!!

Blus: Lisa Larsson secondhand
Kjol: Innocent World
Halsband: Paris Kids
Hårspännen: H&M

Förlamad hand är förlamad.

Uppsatsen går vidare och tävlingsmänniskan i mig stressar på högvarv. Jag jämför allting med andras arbeten - antal sidor, metoder, teorier, arbetsgång, empiriska material. Vår uppsats är skitbra, sedan dålig, jag är peppad, sedan ofokuserad. Magsåret efter examineringen kommer vara lika mycket orsakat av min egen psykiska press som kaffeknarkandet.

Tröja: offbrand, present från Gillian
Klänning: Innocent World

Dagens outfits.

Nio timmars arbetsdag på lokaltidningen - sista dagen, YAY!!! Jag var en trevlig medarbetare, bjöd på fikabröd och fick en väska (...) som avskedspresent.

Sedan cykla hemåt, hämta ut paket, byta om och nu snart, alldeles snart, iväg till extrajobbet som i panik och nöd ringde in mig. Så nu ser jag fram emot att jobba ytterligare sju timmar. JIPPIE.

Dagoutfit:
Klänning: Qutie Flash
Strumpbyxor: H&M
Skor: BPN
Luvmössa: Deorart

Kvällsoutfit:
Blus: Atelier Pierrot
Kjol: Innocent World

Heroin är ingenting i jämförelse med kläder.

När Closet Child uppdaterar är det som en sport, ett lotteri. Vad dyker det upp för kläder idag? Hinner jag reservera något?

Det pirrar i halsgropen när uppdateringsknappen avslöjar att det finns nya saker. Jag kastar mig på mailen där jag förberett ett färdigt utkast och snabbt klistrar in allt intressant jag vill ha.
Det måste gå snabbt. En sekunds tvekan om pris, mått eller färg är en sekund mer åt en annan potentiell köpare i hela världen. När mailet är skickat är det bara att vänta.

Väntan på konfirmeringsmailet är värst. Det kan dröja sekunder, minuter, ja, ibland timmar. Under tiden svävar jag i något slags limbo. Jag spammar uppdateringsknappen i ett försök att avläsa framgång eller nederlag i de röda bokstäverna som stavar SOLD OUT under respektive plagg. Om inte annat för att se vad andra människor har för klädsmak.

Just idag kom konfirmeringsmailet inom ett par minuter. Turen var verkligen på min sida - alla utom ett plagg på dagens önskelista reserverades till mig. Nu vill jag bara att löningen för juli månad ska komma så att jag får hem allt! Det allra bästa är att jag inte behöver köpa nya kläder på minst en månad.

Samtliga blusar från Black Peace Now. Klänningar från Visible, Atelier Boz och h.Jelly. Bilder © Closet Child.