A released website and my mind is relieved.

Hela förmiddagen var hysterisk. Folk sprang in och ut ur mitt kontorsrum, påpekade grammatiska fel, varför saker låg som de låg och såg ut som de såg ut. Jag har ju bett dem att kolla igenom texter, bilder och själva sajten innan release så att det ska gå att rätta till i god tid. Men som vanligt lyssnar inte folk och istället kommer de och klagar när saker ligger i skarpt läge. Jag börjar undra om det ligger i människans natur att bete sig så?

Min arbetskamrat Kalle var snäll och tog med mig till kinabuffén med bland annat friterad bläckfisk. Efter maten rökte vi varsin cigarill. Igen. Bara en firarcigarill, jag lovar.

Efter lunchen undrade mina medarbetare varför hemsidan helt plötsligt pekade mot universitetets hemsida. WTF! Jag fick slänga mig på telefonen och ringde till IT-sektionen och krävde omedelbar handling. Efter en timme var allting som vanligt igen. Herregud! Vilken cirkus! Jag var nästan på väg ut genom dörren med motorsågen i högsta hugg.

Nu är jag mest bara glad över att vara hemma. Förutom att cykelkedjan hoppade av på vägen hem. Det är jag inte så glad över.

Klänning: Victorian Maiden
Polotröja: Innocent World
Kjol: Stadsmissionen
Strumpbyxor: H&M
Skor: Bodyline
Accessoarer: H&M, Glitter, Smyckeskrinet, Betsey Johnson




RANT RANT RANT!!! The homepage was released today and despite me asking for help for the last six months with bugs and feedback and spellchecking, people ran in and out of my office room bombarding me with opinions. I am starting to think that kind of behaviour is just... human.

For lunch I had deep fried squid at the Chinese buffet with my coworker Kalle. We also had a small cigar. Just a small one to celebrate. I promise.

After lunch my coworkers notified me that the homepage suddenly pointed to the university's homepage. WTF! I threw myself at the phone and called the IT helpdesk, demanding them to fix it IMMEDIATELY. They did, within the hour. I swear I had my hand on the chainsaw...

Well, atleast I am home now.

Last day before the official release and I let my aggressions out on my laundry.

Nu kan jag inte göra något mer. Nu låter jag allting hända och det som händer får jag ta itu med när det dyker upp.
Imorgon öppnas den nya sajten och mitt officiella projekt är slutfört. Det blir tårta och uppvisning på projektor inför hela jobbet. Jag ska väl säga något trevligt vid demonstrationen också. Typ; "Äntligen är den här skiten över, nu har vi en jävligt het sajt!"
Framförallt ska jag käka tårta och dricka kaffe så att jag sprängs. Jag har beställt Mytårta.

Efter det här ska jag sätta upp en publiceringsguide av något slag och utbilda personalen i publicering. "Alla bilder ska vara vänsterställda", "halvfet text på ingressen" och sådant där.


Ett projekt är inte ett projekt utan alla Murphy-tillfällen och först nu kan jag slänga saker omkring mig utan att sakerna går sönder - TVÄTTEN. Det låter lagom mycket, det är lagom tungt när det är blött och det ska ju ändå slängas omkring. Slängas ner i påsar, slängas in och ut ur tvättmaskinen, slängas in och ut ur centrifugen, slängas in och ut ur torkskåpet. Jag tar ut min aggression på tvätten. Moget.

Klänning, kofta: Innocent World
Strumpbyxor: Åhléns
Ring: Jane Marple
Halsband: Gina Tricot
Skor: Bodyline




Tomorrow is the official release date of the homepage and so my official project has ended. There will be cake and there will be coffee and I will show the finished product for my coworkers and I will need to say something like; "Finally this shit is over, here's the effing awesome site!"

I'm doing laundry tonight. Laundry is great to use for venting as it's supposed to be thrown around anyway; down in the bag, in and out of the washing maching, in and out of the drying machine and all that without breaking anything. How mature of me.

Outfit of the day, food and general PLZ BE OVER NAO rant.

Imorgon är sista arbetsdagen med webbprojektet som jag arbetat med i ett år, det stora projektet som jag blev anställd för att dra i hamn. På torsdag är det release, alla url:er länkas om, allting måste fungera och jag försöker knyta ihop säcken. Hade det inte varit för min nyaste medarbetare Kalle hade jag sprängts av frustration. Den senaste månaden har varit fruktansvärd när det gäller kommunikation från alla håll och kanter och jag funderar ju såklart på om det är mitt fel. Att skylla på att andra människor är idioter håller inte längre, det måste finnas någon annan anledning till att det känns som om folk inte lyssnar på vad jag säger eller tar mig på allvar. Eller?

Mest förbannad blir jag på de personer som hittills visat sig vara totalt ointresserade av att bidra till webben och som dyker upp nu, två dagar innan release, för att peka ut alla fel som finns med webben. Men herregud, vi har arbetat med det här i ETT ÅR, varför har du inte SAGT NÅGONTING förrns nu??!! Jag blev så förbannad att jag ställde mig rakt upp och ner på mitt kontorsrum och skrek. Rakt ut. Vilken tur att dörren var stängd och att det inte finns några kursdeltagare i lokalerna den här veckan.

Jag har aldrig längtat hem från mitt jobb så mycket som idag kan jag ju säga. Jag har heller aldrig längtat så mycket till en torsdag som nu.


Ikväll åt jag ugnsgrillad kyckling med sallad, körsbärstomater, avocado och mangorajasås. Om jag bara fick äta en enda sak resten av mitt liv skulle det vara kyckling. Vad skulle du äta?

Kofta, klänning, halsband: Innocent World
Blus: Wasteland Retro Clothing
Pälskrage, diadem: H&M




I am on the verge of bursting out of frustration over the workload that involves the release of the web project I have been working on for the past year, the very project I was hired to execute. This past month has been a circus consisting of bad communication, people neither listening nor taking me seriously. Why? I can't wave it off with "people are idiots" anymore so what exactly am I doing wrong?

I had to stand straight up in my office room today and just scream to vent my anger over this waffle of a coworker who haven't been interested in contributing to the project in any form until today when it was just a PERFECT day to point out all the FAULTS with the new web. Two days before the official release??! COME ON!

Please, let it be Thursday soon.

I had roasted chicken with salad, cherry tomatoes, avocado and mangoraja sauce for dinner today. If I had to choose one thing only to eat for the rest of my life it would be chicken. What would you choose?

So this is how it feels to be made of glass.

Jag hatar när folk talar till mig som om jag är dum i huvudet för att de förutsätter att jag aldrig någonsin skulle kunna förstå vad de pratar om. Speciellt idag när jag fick besök av en sådan person som babblar vitt och brett om hur fantastisk han är och vilka fantastiska saker han har gjort och vad för fantastiska planer han filar på.

Jag förstår precis vad du pratar om men jag behöver inte nödvändigtvis hålla med dig. Av den anledningen ser jag på dig med en likgiltig blick. Det och att jag tycker att du är så självuppblåst och full av skit när du slänger ur dig allmänbildningsklyschor som om det vore ett utklipp ur högakademisk facklitteratur.

Jag vet mer än vad du tror. Troligtvis vet jag mer än vad du gör.

Nu ska jag käka choklad och titta på Idol och leva ut min enda sanna glädje (näst efter ett nyanlänt, nyöppnat paket); SKADEGLÄDJEN.

Jacka: Tokyostop
Klänning: Innocent World
Tröja: Baby the Stars Shine Bright
Strumpor: köpta i Camden, London
Skor: Primark
Accessoarer: Innocent World, Suppurate System, Glitter




I hate it when people talk to me like I am stupid just because they assume I don't know what they are talking about. Like today at work when I had a visit from a person just like that. I understand what you are talking about, I probably give you this look because I think you are full of crap for talking about general common knowledge as if it was academic facts.

Maybe a job, maybe two jobs, very much girl talk and a small piece of guilt.

 
Det skitjobbiga jobbrelaterade mötet gick inte smärtfritt men jag fick fram vad jag ville få fram. Jag hade fasat för att det skulle sluta katastrofalt men nu är allting löst.

Det roliga mötet var faktiskt en arbetsintervju. Den gick galant! De är intresserade av mig men jag sitter fortfarande som ett kanske. Vi får helt enkelt se. Vi skulle höras av under hösten.

Jag har fått telefonnummer och mailadress till en annan jobbkontakt som vill göra telefonintervju med mig på måndag. Hoppas, hoppas!

Efter att ha suttit på fik med laptopen och jobbat som en typisk nollåtta hängde jag med Josephine, Sara och Katja. Vi fikade, vi snackade skit, vi planerade för forumets framtid, vi köpte frukt och dricka och satte oss vid vattnet vid Slussen.

Jag åt moules & frites till middag, en belgisk maträtt som består av musslor kokta i öl och serveras med pommes frites och majonnäs. Jag valde saffranssmak på mina musslor.

På vägen hem såg jag världens minsta kaninunge komma hoppandes ur buskaget. Den tryckte sig mot asfalten och trottoarkanten. Efter kaninungen kom en katt. Kaninungen slöt ögonen som om den ville önska sig försvunnen. Jag jagade bort katten. Sedan visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Tänk om katten kom tillbaka? Tänk om kaninungen inte hittade hem igen? Tänk om jag rörde kaninungen och den smet iväg och den råkade lukta konstigt så att kaninmamman avvisade den? Jag kände mig så skyldig när jag gick hem, som en dålig människa.




The anxiety filled meeting wasn't anxiety filled but it wasn't fun either. I stood my ground and got to say what I felt had to be said and everything is (hopefully) back on track. Which means I can show my face at work on Monday without feeling like a complete failure.

The fun meeting was a job interview. It went great! They liked me a lot but want to keep in touch over the autumn so nothing is decided yet.

I got a phone number and e-mail to another jobrelated contact who I will interview me on Monday. YAY! Let's hope that goes well!

I hung out with Josephine, Sara and Katja. We talked, we had coffee and tea, we planned for the future of the forum and we bought fruit and drinks and sat by the water near Slussen.

For dinner I had moules & frites, a belgian dish consisting of clams boiled in beer and served with french fries and mayonnaise. I picked clams flavoured with saffron.

I saw a baby rabbit on my way home, being chased out of the bushes by a cat. I shooed the cat away and the baby rabbit pressed itself against the pavement. I felt like a bad human being for just leaving it there. What if the cat came back? What if it couldn't find it's way back home again? What if I tried to save it but it would have run away and the mother would have abandoned it because it would have smelled of human? I feel guilt for leaving the baby.

Someone wanted me on their wall.

 
För första gången i mitt liv testade jag synen idag och domen var solklar; jag behöver glasögon. Jag är astigmatisk och översynt, tydligen ett väldigt vanligt synfel, och kan egentligen klara mig utan glasögon. Jag vill bli av med huvudvärken och kisandet jag har lidit av den senaste tiden så jag valde att bära glasögon och valde ut dessa bågar. Färgen syns inte så väl men bågarna är vinröda och drar åt det röd/lila hållet. Vad tycks?

Jag fick äntligen se min tavla! Josephine hade rätt, bilderna gör den inte rättvisa. Tavlan är såld till en privat samlare. Lite coolt att någon (som inte är en familjemedlem) vill hänga mig på sin vägg.

Jag har laddat inför morgondagen. Jag har två möten som på olika sätt ger mig en fet klump i magen. Jag försöker att ta mig samman men egentligen vill jag bara brista ut i tårar. Det kanske jag ska göra. Det brukar kännas bättre efteråt.




I tested my eyesight today and the verdict was clear; I need glasses. I picked these frames. What do you think?

I saw my painting! It is truly stunningly intricate in detail. I found out a private collector has bought it. It feels cool to know that someone, who isn't a member of the family, wants me to hang on their wall.

Tomorrow I have a hard day. I have two meetings that make me feel sick to the bone. I feel like I just want to cry but I am trying hard to keep myself together. Maybe I will cry just for a little bit. It usually eases the pain and anxiousness.

Onsdag.

Min chef har egen trädgård. Hennes zuccini har ynglat av sig så mycket att hon inte själv hinner äta upp alla. Hon tog med sig några zuccinis till jobbet idag och la upp dem på bordet åt vem som helst som ville adoptera. Jag adopterade den fetaste.

Till helgen blir det kanske ugnsgrillad zuccini med lax, eller kanske något annat spännande. Hur brukar du äta zuccini?

Blus, kjol, strumpbyxor, regnkappa: H&M
Bolero: Esprit
Accessoarer: Vintagemässan, Lisbeth Dahl, Gina Tricot, random butik i Siam Square (Bangkok)
Skor: Ellos
Väska: Lést Rose




Today's outfit. My boss gave away zuccini straight from her own garden. How about some oven barbecued zuccini with salmon?

Jag låtsas som om inget hänt.

Usch, jag råkade öppna programmet för jobbmailen. Det var det sista jag ville bli påmind om såhär näst sista dagen på semestern. Lalalala, jag ska inte alls jobba på måndag, lalalalaaa!!!

Efter önskemål har jag verkligen ANSTRÄNGT mig för att ta en bild där jag faktiskt LER. Det tog 40 försök. FYRTIO.

Blus: Wasteland Retro Clothing
Klänning: Juliette et Justine
Strumpbyxor: H&M
Skor: Skopunkten
Väska: L'est Rose




I accidentally opened the e-mail client I use for work related e-mails. I don't want to go back to work on Monday! As you can see I struggled and managed to take a decent outfit picture when I am SMILING. Hell is freezing over.

Represent!

Färdigfixad till konsultbolagets inflyttningsfest på Kungsholmen. Jag ska representera mitt jobb och nätverka med Intressanta Personer. Med en fri bar och gratis mat kan det väl inte gå fel?

Dresscode.

Emil (utvecklare): Vi har ingen specifik dresscode här. Alla får klä sig fritt.
Fredrik (utvecklare): Förutom när det gäller kundbesök. Då måste vi klä oss enligt kundens dresscode.
E: Vilket betyder att vi kommer i färgglada klänningar och kjolar imorgon. (tittar menande på mig)
F: ... eh. Ja.

Ytterligare en dag

Papper, papper, mer papper, avtal, underskrifter, tekniskt hemsideknas, tekniskt kameraknas, tekniskt videoöverföringsknas, layoutknas, inte ens hälften av allt klart, massor av saker kvar att hinna ikapp.

Sååå trött.
Sååå glad över att ha någonting att göra.

Klänning, hårband: Metamorphose
Tröja: Innocent World
Halsband: gåva från Fia
Strumpbyxor: H&M
Skor: Ellos

Fullt upp!!!

Jag har så mycket att göra idag att tillochmed mobilkameran immar igen. Nu blir det briefing med interna referensgruppen om webbprojektet.

Tröja: Baby the Stars Shine Bright
Sammetsbustier: Emily Temple Cute
Kjol: TopShop

Äntligen en spegel på kontoret.

Ytterligare en sak som flyttar till mig när Sofi flyttar utomlands. På baksidan har någon skrivit "12:-" med sirliga siffror i blyerts. Nu slipper jag gå hela 20 meter till toaletten varje gång jag vill beundra mitt fantastiska jag.

Seg måndag.

Jag smiter in på toa för att ge mig själv en ursäkt att läsa saker jag annars inte tar mig tid att läsa. Typ Henrik Alexanderssons skrift om den politiska bloggen. Än så länge känns den mest som Blogg för Dummies men jag ska ge den en ärlig chans. Det känns extra aktuellt med tanke på DN:s FRA-uppslag som rullat upp till en ångestens snöboll under helgen och måndagsmorgonen.

En del av mitt skrivbord.