Krystin kommer från USA men arbetar som engelsklärare i Japan. Hon har skrivit ett intressant blogginlägg där hon filosoferar över kopplingen mellan lolita som klädstil och Vladimir Nabokovs "Lolita".
Det här är ett känsligt ämne. De flesta (inte alla) lolitor slår bakut om man så mycket som andas liknelser mellan modet och romanen. De flesta (återigen, inte alla) lolitor vill i första hand vara vackra, inte sexmåltavlor. Om det ena hänger ihop med det andra, vem man vill vara vacker inför eller det faktum att det finns folk som faktiskt tänder på kläderna, det är ett helt annat blogginlägg som kanske har mer att göra med klädfetischer överlag än enbart lolita. Som Krystin skriver; "... people who wear blue jeans have sex too – that doesn’t make blue jeans an automatic statement of sexuality".
Det här dilemmat är också en av anledningarna till varför jag taggar mina lolitarelaterade inlägg som "egl". Jag vill helt enkelt locka rätt sorts lolita-publik, det vill säga inte den som letar efter nakna småflickor.
Blogge Bloggelito kommenterade artikeln i DN efter den stora picknickträffen i Humlegården. Han fnyste åt oviljan att sammankopplas med boken och beskrev det som "en efterkonstruktion för att framstå som kristet proper och anständig inför en tämligen konformistisk svensk publik med snäva kollektivistiska värderingar". Phu! Han efterlyser dessutom en lolita-variant av Hanna Fridén. Det gör jag med!
Hursomhelst - jag har ingen aning om hur kopplingarna ligger mellan klädstilen och romanen. Många kan gissa, filosofera, undra, debattera men ingen vet. Jo, möjligtvis någon som var med när modet knoppade fram på gatorna under den senare hälften av 1900-talet. Eller ännu hellre en japansk etnolog eller sociolog.
Jag tror hela den här diskussionen med om ifall lolita har något med romanen att göra är ganska konstig egentligen.
ReplyDeleteFör det första bör man ju skilja på boken "Lolita" och "lolita-komplex" som egentligen bara fått låna sitt namn från boken, det är ju inte ett fenomen som helt plötsligt uppstod när den boken släpptes.
Sen så behövs det en förståelse för japansk kultur. Japanerna har en viss tendens att göra om det mesta till något porrigt. I en kultur som uppmuntrar kvinnor att bete sig hjälplös för att det är det ultimata "kvinnliga" beteendet, så tror jag att något så gulligt och sött mycket lätt kan falla offer för just det.
Sen så om utomstående människor tror att det är något porrigt, erotiskt eller en önskan att vara en "lolita" i den dubbla meningen när man klär sig på det sättet...ja jag vet inte. Jag kan inte riktigt förstå varför.
I mitt fall är det för att jag gillar siluetten för att den passar min kroppsform och sinnet för detaljer. Men så klär jag mig ju inte i uber-loli heller.
Kan dom inte bara byta namn på skiten så vi slipper den där jäkla diskussionen varenda gång man ska förklara va fan det är man har på sig.
Jag tror hela den här diskussionen med om ifall lolita har något med romanen att göra är ganska konstig egentligen.
ReplyDeleteFör det första bör man ju skilja på boken "Lolita" och "lolita-komplex" som egentligen bara fått låna sitt namn från boken, det är ju inte ett fenomen som helt plötsligt uppstod när den boken släpptes.
Sen så behövs det en förståelse för japansk kultur. Japanerna har en viss tendens att göra om det mesta till något porrigt. I en kultur som uppmuntrar kvinnor att bete sig hjälplös för att det är det ultimata "kvinnliga" beteendet, så tror jag att något så gulligt och sött mycket lätt kan falla offer för just det.
Sen så om utomstående människor tror att det är något porrigt, erotiskt eller en önskan att vara en "lolita" i den dubbla meningen när man klär sig på det sättet...ja jag vet inte. Jag kan inte riktigt förstå varför.
I mitt fall är det för att jag gillar siluetten för att den passar min kroppsform och sinnet för detaljer. Men så klär jag mig ju inte i uber-loli heller.
Kan dom inte bara byta namn på skiten så vi slipper den där jäkla diskussionen varenda gång man ska förklara va fan det är man har på sig.