Maratonfika.

När jag var 17 bodde jag ett stenkast från stammisfiket. Jag och mina kompisar satt länge, minst fyra timmar och snackade bara skit och drack te. Ikväll lyckades jag med att maratonfika här i lilla byn på det enda fiket, ja kanske enda stället, som har öppet efter kl 16 på söndagar. Jag saknar det men jag antar att caféägarna är glada över att slippa mig.