31 oktober 2009

Japan is tomorrow, tomorrow is soon and soon is only minutes, hours, away.


Halloween har kommit och gått och jag firade inte mer än att dregla över de söta marsipantårtorna. Kolla spindlarna, iiih!


Däremot sprang jag mina sista ärenden inför resan imorgon och skaffade bland annat mina glasögon! YAY! Du kan kalla mig Betty. Ugly Betty. Jag ser gudomligt detaljerat på nära håll. Varenda por i ansiktet på människan som står precis bredvid mig och varenda pixel på datorskärmen eller mobilen. På långt håll känner jag mig instängd i en glasbubbla, liiite åksjukevarning där.


Och till sist en halvslafsig bild på dagens outfit. Inget speciellt. Men mycket, mycket, MYCKET NERVER.




I didn't celebrate Halloween more than taking pics of these cute marcipan cakes. Look at the little spiders, weee!!!

I ran my last errands before the trip to Japan and I picked up my glasses. You can call me Betty. Ugly Betty. I suddenly see every little detail in close range and from far away the world feels like a glass capsule. It will even out eventually.

Now I'll try to sleep. JAPAN TOMORROW, HELL YEAH.

30 oktober 2009

How to cut and colour my hair?

Nu är det knappt två dagar kvar till dess att jag åker till Japan. Jag har svårt att förstå det själv.

Jag har bokat klippning och färgning på en salong i Harajuku den 5 november. Jag vill bli brunett men vilken nyans? Ska jag klippa kortare eller låta längden vara?Ska jag mjukpermanenta så att jag får de där mjuka vågorna? Eller ska jag bara lägga mitt hår i frisörens händer och låta ödet bestämma?








I got an appointment on Nov 5th at a salon in Harajuku to cut and colour my hair. What should I do with it? I want to go lighter but which colour? Shall I keep the length I have now or let the hairstylists go berserk on my hair?

29 oktober 2009

Congratulations Internet on your 40th birthday!


Idag är det 40 år sedan ARPANET kopplades in, den väldigt tidiga varianten av Internet. Kalle gjorde aprikos- och chokladtårta till dagens fika.
Idag är jag också fruktansvärt trött. Jag har precis sovit en halvtimma men om jag skulle lägga mig i sängen skulle jag nog kunna sova till imorgon bitti. Var kommer den här tröttheten ifrån? :(




Today it's 40 years since ARPANET was booted up for the first time, the very very early version of what we today know as Internet. My coworker Kalle made apricot and chocolate cake for today's coffee break.
Today I'm also horribly tired. I just took a 30 minute nap but if I laid down properly I would probably sleep from now until tomorrow morning. Where does this tiredness come from? :(

28 oktober 2009

Testing Eee1005, GIMP and pwning in my new dress.


Ni vet ju att jag är internetjunkie så jag har övertalat Niklas att låna ut sin Eee åt mig under japanresan. Min dröm har gått i uppfyllelse: en laptop i handväskan. *_*
Jag sitter och testkör och det är som om en helt ny värld har öppnat sig för mig. Ubuntu Linux Karmic Koala istället för OSX/Vista och GIMP istället för Photoshop. Snacka om ovant.

Imorse väcktes jag av brevbäraren. "Hej, det är jag igen" sa brevbäraren när jag öppnade i pyjamastischa och håret åt alla håll. Jag förlät honom, jag menar, han hade ju med sig min nya klänning från Innocent World. Det är dåligt med outfitbilder den här årstiden och det kommer inte bli mycket bättre än sådana här spegelbilder kan jag ju säga. Ljuset existerar ju bara två timmar varje dag och jag sitter i kontorsstol under de två timmarna så... ja, ni fattar.

Förresten har jag och Nina startat upp vår spelblogg -STR/+CHA igen. Tredje gången gillt sägs det ju. :P




I am trying out Niklas' Eee with Linux which I will borrow during my Japan trip. A laptop in my handbag, my dream come true. *_*

This morning the postman woke me up when he rang on my door. "Hi, it's me again" he said when I opened the door in my oversized pajama tee. He came with my new Innocent World dress, you like, Y/Y?

By the way, me and Nina started up our gaming blog -STR/+CHA again. Third time's the charm they say. :P

27 oktober 2009

Question challenge: Deserted island

Sista frågan idag från frågeutmaningen. Tack för den här omgången allihopa, jag hoppas att ni har haft lika kul som jag. :)


Frida undrade:
Om du var strandsatt på en öde ö utan varken mobiltäckning eller civilisation, vad skulle du helst ha med dig?


Om jag vore feg och tråkig skulle jag ha svarat:
En magisk trollstav eller teleporter så att jag kunde komma därifrån.

Men eftersom jag inte ska vara feg och tråkig så kan jag hitta på lite såhär kanske:
Jag skulle ha med mig 500 meter tandtråd. Med tandtråden kan jag fiska, binda ihop palmkvistar att bygga mig ett litet hus och hålla tänderna någorlunda rena. Medan jag väntar på att någon ska komma och leta efter mig (för det skulle ni väl göra?) skulle jag antagligen behöva använda mina kläder som kudde, täcke, håv, myggnät, ja allt möjligt annat nyttigt än som just kläder. Att jag då skulle vara nästan helt näck när någon hittar mig (för det skulle ni väl göra?) gör mig ingenting. Jag menar, räddningspersonal måste ju ha sett knäppare saker än en naken kvinna i nöd på en öde ö. Med mig hem skulle jag ta kokosnöten som var så söt att jag inte hade hjärta att äta upp den och som jag har karvat in ett ansikte på och pratat med under tiden jag har väntat på räddning. Ja, jag har sett Cast Away och har velat ha en tam kokosnöt ända sedan dess.




Last question in the question challenge today. Thank you for all your questions, I hope you had as fun as I had. :)

Frida asked:
If you were stranded on a deserted island without any cellphones or civilization, what would you bring?


The boring answer would be:
A magic wand or teleporter to bring me back home.

But since I won't be boring I would probably do something like this:
I would bring 500 metres of dental floss. With that I can fish, tie palm branches together to form a small house and keep my teeth somewhat clean. While I wait for someone to come and look for me (because you would, right?) I would probably have to use my clothes as a pillow, blanket, mosquito net, all sorts of necessary things than just clothes. I would risk being totally nude when someone finds me (because you would, right?) but I don't mind. I mean, rescue personell must have seen much weirder stuff than a naked women in need on a deserted island. With me home I would bring the coconut I couldn't eat because it was too cute and so I have drawn a face on it so I had someone to talk to while I was all alone. Yes, I've seen Cast Away and I have wanted a pet coconut ever since.

Image © Alexthegreek@Flickr

Brand vs offbrand, vecka 44


Ribbon belt
5670 yen
Metamorphose


Skärp
79:50 kr
H&M





Brand vs offbrand, week 44

25 oktober 2009

Simple Sunday


Imorse vaknade jag och tänkte; vid den här tiden nästa söndag är jag på väg till Japan. Sedan har jag knappt tänkt på något annat.

Hur packar jag för 20 graders värme när det är ynka 5 grader här hemma? Finns det några apps till iPhone som är nyttiga på resan? Hur förvarar jag min reskassa på det säkraste sättet? Kommer jag att våga bada näck på onsen inför Ninas arbetskamrater och pojkvän? Hur många spel till DS ska jag ha med mig?

För att inte tala om den viktigaste frågan av dem alla: vilka skor ska jag ha med mig? Och säg inte "de bekvämaste promenadskorna du har" för vi vet allihopa att snyggt inte är synonymt med bekvämt.

Jo, på tal om iPhone apps - jag har tankat ner Tokyo Metro och Tokyo Maps. Är det någon av er som har en iPhone och har några bra tips på apps?

Nu blir det KERA och Ben & Jerrys.




This morning I woke up and thought; by this time next Sunday I will be on my way to Japan. I am so excited, I can't believe it's so soon.
If anyone has any good recommendations for useful iPhone apps in Japan, please let me know! So far I've downloaded Tokyo Metro and Tokyo Maps.
Now for some KERA and B&J.

24 oktober 2009

Question challenge: Lolita shoes


Mia efterlyste ett reportage om lolitaskor.

Jag är fullkomligt nazi när det gäller skor. Jag skäms för att erkänna det men jag skulle hellre dö än gå ut med skor som inte matchar min outfit. När det kommer till lolita förstår jag inte hur vissa kan lägga ner flera tusenlappar på en fantastisk klänning och sedan strunta i att lägga ytterligare ett par hundralappar på ett par skor som passar till.


Vad är grejen med lolitamärkenas egna skor?
Lolitamärkesskor är detaljrika. Skorna har remmar, knytsnören, rosetter, pärlor och andra prydnader - på en och samma sko. Storlekarna motsvarar fotens längd i centimeter, exempelvis 24.5 cm för storlek 38. Storlekarna går sällan högre upp än 38/39 och storlekarna kan skilja sig väldigt mycket mellan märkena. Skorna produceras i färger som matchar till märkenas övriga kollektioner. Många sweet lolitas vill till exempel ha den där exakta mintgröna nyansen på fötterna som de har på klänningen. Bor man inte i Japan måste man däremot beställa skorna via nätet. Märkesskor kostar runt 1500 kronor och uppåt.

Men jag har hört att man kan köpa billigare lolitaskor än så?
Det finns tillverkare som gör kopior av märkesskor. En av de mest kända är Secret Shop (går att få tag i via Qutieland) som gör kopior av Angelic Prettys skor. Den som vill ha kopior av Vivienne Westwoods gunghästskor (rocking horse shoes, förkortas RHS) söker sig oftast till Double Decker. Utöver dessa finns det flera andra tillverkare och säljare med olika utbud.
Märkeskopior kostar från 300 kronor och uppåt beroende på vad du ska ha för modell. Återigen finns dessa kopior bara att köpa via nätet och storlekarna är begränsade. I vissa fall tar leveransen upp emot en månad eftersom skorna tillverkas vid beställning.


Om jag inte kan handla över nätet, hur hittar jag skor som passar till lolita i vanliga butiker?
Om du tittar på formen på lolitaskor finns det några gemensamma nämnare i designen: rund tå, remmar (helst runt ankeln) och låg klack. Använd dessa designelement som en riktlinje när du är ute och letar skor. Självklart finns det undantag från dessa designelement som passar till lolita ändå. En sweet lolita ses ofta i lägre skor med mycket detaljer och pastelliga toner. En gothic lolita kanske hellre vill ha platåskor, spännen och tjockare klackar. En classic lolita föredrar enklare pumps eller mormorskängor i jordnära toner. Meningen är att skorna ska komplettera outfiten så använd ditt sunda förnuft lika mycket som din egen smak. Mina bildexempel kommer från ASOS och Ellos.

Men jag älskar snygga skor och vill ha snygga skor som inte är typiskt lolita!
Ha dem ändå! Jag har sett lolitor som använder allt från mc-boots till lårhöga stövlar och får det att se bra ut. Personligen älskar jag allt som är vintage, gärna med eleganta höga klackar. Som jag har sagt hela tiden; allting handlar om helhetsintrycket. Vad vill du ge för helhetsintryck?

Nyttiga länkar till dig som vill veta mer:
EGL: The Lolita Shoe Survival Guide - olika skomodeller och lista över olika märkens storlekar
EGL: The Rocking Horse Shoe Guide Update - pris- och bildexempel på olika RHS
EGL: Detailed Guide to Rocking Horse Shoes - som rubriken säger!
One Thousand Frills: Mixing up your coordinates - bra bilder och generella tips inte bara om skor men om matchning överlag




Mia wanted to know more about lolita shoes.
What makes lolita brand shoes special are the intricate details. Bows, laces, frills, pearls and all of it on one pair of shoes. There are also similarities in the shape of the shoes: rounded toes, straps and low heels. Keep those design elements in mind when you go shopping in regular shoe stores. There are plenty of lolitas walking around in biker boots as well as thigh high boots and they are all making it work. It's all about the full impression. What kind of impression do you want to make?

Images © Gothic & Lolita BIble vol. 32, Angelic Pretty, Baby the Stars Shine Bright, Innocent World, ASOS, Ellos

23 oktober 2009

Photogene for iPhone is awesome beyond words.

Du vet bilderna från Vintage Stories-inlägget med de kackiga iPhone-bilderna? De är ett minne blott, om än ett plågsamt sådant. Jag blev tipsad om iPhone-appen Photogene. Jag låter före- och efter-bilderna tala för sig själva.


FÖRE


EFTER

Jag säger bara: Photogene is teh shit!!!<3




Mobile blog entry from my iPhone:
I thought all hope was lost because of the crappy quality photos that the iPhone takes (2 megapixels, wtf Apple?) but this app called Photogene is a life saver. Just look at the before and after pics, I don't need to say anything else.

22 oktober 2009

Meet my guinea pigs!

För snart två veckor sedan blev jag marsvinsmamma. Jag har hittills bara skrivit om kottarna på deras egna blogg House of Meep men det är väl dags nu att ni också får träffa dem.

Det här är Berit. Hon gillar att rymma ur lekhagen, gosa med Görel under snuttefilten och äta gul paprika.

Det här är Görel. Hon gillar att slappa, leka kurragömma och tugga på allt som är gjort av plast.

Såhär såg det ut när jag och min arbetskamrat Kalle hämtade kottarna. Meepmeepmeep!!!






Two weeks ago I became a guinea pig mom. I've written about the piglets in their own blog House of Meep but it's time you met them too. First up is Berit and the second cutie is Görel. The video was made the very day me and my coworker picked the piglets up at the local breeder. Meeeeeeeep!

21 oktober 2009

Vintage Stories in the changing room and OOTD

Jag passade på att testa Vintage Stories på Kappahl innan japanskan.


Jag hade hoppats på mer vidd i den här klänningen men istället blev jag ungefär 10 år äldre. Blä!!!


Då passade den här mycket bättre, eller hur? Spetsdetaljerna är så himla fina.


Jag testade tunikan över min långärmade tröja. Jag ser fram emot att ha tunikan med en knytblus med jätterosett i halsen.

För övrigt var smyckena en besvikelse, underkläderna söta men skrynkliga och barnkollektionen en riktig hit. Jag klämde avundsjukt på flera klänningar och duniga boleros och samtliga var alldeles för små. Storleksmässigt skiftade kollektionen jättemycket. Jag provade en blus som jag inte tog kort på för att den satt så illa i både S och M. Klänningen med blommor som jag provade först satt som den skulle i storlek 40. Tunikaklänningen satt perfekt i barnstorleken 158/162. Hallå?



Så till sist en hafsig bild på min outfit. Efter en veckas influensa är min hjärna så förslappad att jag glömde både underkjolar och att fixa håret. Möh.

Nu blir det en chai och sedan japanska. またね!

Kofta: Kappahl (Vintage Stories S/S09)
Tröja, klänning: Innocent World
Strumpbyxor: H&M
Skor: minns inte, är det Wedins tro?






- Mobile blog entry from my iPhone:
I tried on some of the Vintage Stories collection before my Japanese class this evening. The lavender flower dress was a total waste of time and made me look like I was 10 years older, yuck. The black tunic with pretty lace and bead details was a hit! The sizes were really weird though, I tried on everything from S to M, a EU40 and even a EU child size 158/162. What's up with that?

I also attached a pic of my outfit today. A week's flu turned my brain into mush and I didn't even consider wearing a petticoat or brush my hair. Heh.

Belated outfit pic and random after-the-flu-talk.

När Frida var här glömde jag bort att posta den här outfitbilden. På bilden har jag på mig min senaste klänning från Beth och har totalt glömt bort att räta på ryggen. Frida gör en av sina välkända miner och har på sig IW-plagg som en gång i tiden var mina. Det är skönt att se att saker hålls inom Familjen.

Här är en bättre bild på knappdekorationerna på klänningen. Du kan också se hur långt mitt hår har blivit, en Frida som är helt ovetandes om att hon blir fotograferad och mina ögonpåsar.

Josephine skickade bild på rosetten som hon har köpt åt mig i present. Den tillhör samma serie som min cirkusklänning från Innocent World. Med den lilla hjärtformade ballongen i ena hörnet verkar mönsterpassningen för en gångs skull väluttänkt.

Som du ser har jag experimenterat med bubbliga kanter på mina bilder, bara ett av flera Photoshoptricks jag har lärt mig under tiden som jag har varit sjuk. Jag har också klappat på och pratat mycket med marsvinen och spelat Must eat birds.

Nu borde jag gå och lägga mig för imorgon är det tänkt att jag ska ha utbildningsdag på jobbet. Det ska bli så skönt att komma UT.




I forgot to post these outfit pics from when Frida was here. I wore my new JSK from Beth and Frida wore Innocent World.

The headbow is a present from Josephine and it matches my Innocent World circus dress. I'm so happy, especially for the placement of the heartshaped balloon.

I need to go to bed, I am supposed to work tomorrow. It will be so great to finally GET OUTSIDE.

20 oktober 2009

Question challenge: Write!

Huvva, jag är äntligen frisk nog att sitta upp och laga min egen mat. Vi fortsätter med frågorna och svaren. :)



Memme undrade:
Kan inte du skriva en dikt eller ett kort stycke om... tja, vad som helst egentligen? Du skriver väldigt fint!


Tack Memme! Jag kan skriva lite om mitt skrivande, hoppas att det är okej? Dikter har jag nämligen inte skrivit sedan jag var 14 år och "missförstådd" av mina päron och trodde att jag skulle bli rockstjärna bara för att jag kunde ta fem ackord på gitarr.

Det känns väldigt klyschigt att säga samma sak som alla bloggare (och journalister) säger; "Jag har alltid skrivit, jag har alltid gillat att skriva och jag skriver för att det är kul!" Faktum är att jag inte alls var särskilt intresserad av att varken läsa eller skriva förrän jag började första klass. Min faster (före detta förskolelärare) tyckte att det var skandal att jag inte kunde alfabetet ens en gång.

Jag blev inspirerad att skriva av min dalkullefröken Gudrun på lågstadiet. Kanske för att jag var den enda som tyckte att skrivstilslektionerna var roliga - det var ju som att rita, fast med bokstäver. Allt eftersom fick jag en gammal skrivmaskin att skriva på, författade mina egna böcker med A4-ark och sneda häftklammer och jag skrev följetonger som jag högläste på Klassens timme varje vecka. Mitt mest uppskattade verk hette "Noter och repliker" och handlade om mitt fantasiliv i USA med skivkontrakt och Keanu Reeves som granne. Öh.

Så fortsatte det med brevvänner, dagböcker och gotdikter. Ungefär samtidigt som jag inte kunde komma på fler varianter av "jag gillar mörker och fladdermöss och silvriga kors" och alla hade slutat att skriva brev till fördel för email hittade jag till Livejournal. Det kändes konstigt att skriva mina tankar på nätet. På engelska. Utan att veta om någon egentligen brydde sig. Men det var just det - att få kommentarer, nya vinklar och argument att bemöta från människor som jag både kände och inte kände IRL, det var så nytt. Vad jag skrev lästes av och engagerade människor som inte kände mig och därmed hade de inte heller något slags underliggande krav att tycka att allt jag hävde ur mig var bra.

Det var också en av anledningarna till varför jag valde att bli journalist. Det och att jag inte kan låta bli att lägga näsan i blöt.




I'm finally well enough to sit up and move around. :D Let's continue with the question challenge.

Memme asked:
Can you write a poem or short piece about... anything? You write really well!


As you can see from above, this didn't turn out as a short piece at all. I wrote a piece about my relationship to my writing.

Fact is, I learned to write and read very late. I didn't know the whole alphabet when I started 1st grade. I was inspired to write by my first teacher. Probably because I was the only one who liked the lessons in classical handwriting and calligraphy. It was like painting with letters. After that it came naturally for me to write about things. I got my own typewriter, I made books out of paper sheets and staples and I wrote stories that I read aloud for my class each week. My best work was a series called "Notes and lines" (as in cue lines) which circled around my fantasy life in USA with a record contract and Keanu Reeves as my neighbour. Yeah.

I continued with penpals, diaries and eventually goth poems. Just as I ran out of ways to write "I like the dark and bats and silver crosses" and people traded regular letters to email I found Livejournal. At first it felt weird to write my thoughts online. In English. Not knowing if someone actually cared. That was just the thing - people engaged in and commented the things I had written. People who didn't know me and therefore had no obligation to think well of my pieces.

That was one of the reasons to why I decided to become a journalist. That and because I like to stick my nose where it might not always belong.

Image © Elenor Krantz

Brand vs offbrand, vecka 43


Mutton sleeve knitted cardigan with lace
13440 yen
Emily Temple Cute


Anna
299 kronor
Frk Åhléns





Brand vs offbrand, week 43

16 oktober 2009

So sorry, I am sick. :(


Ledsen för den stillastående bloggen. Jag har varit sjuk de senaste dagarna. Det är så typiskt att bli sjuk precis nu när jag har så mycket jag måste göra på jobbet. Det är tur att jag har en förstående arbetsplats iallafall. Chefen ringde och frågade om jag behövde någonting handlat åt mig så hon kom förbi med en påse mat så att jag klarar mig över helgen. Har jag världens snällaste chef eller har jag världens snällaste chef?
Jag har krupit upp i soffan med choklad, nyponsoppa, te, varma filtar och en varmvattenflaska. VILKEN ROLIG HELG JAG HAR FRAMFÖR MIG.





So sorry for the lack of updates, I have been sick these past few days. It's so typical of me to get sick just when I have so much to do at work.
Luckily I have the best boss in the world who asked me if I needed groceries and stopped by my place with them so I atleast can get through the weekend. I am cuddling up in the couch with the laptop, a lot of tea, rosehip soup, a warm blanket and a hot water bottle. WHAT A FUN WEEKEND. FUN INDEED.

Image © Sakurako Kitsa@Flickr

14 oktober 2009

Question challenge: One book, one movie, one game

krapyl undrade:
Om du bara fick välja en: välj en bok, en film och ett spel.



Min bok: A Scanner Darkly av Philip K Dick

Den här boken är delvis självbiografisk och handlar om ett drogmissbrukande kompisgäng i Kalifornien, USA. Den finns också som film.
Jag är pinsamt dålig på att hålla mig uppdaterad på den litterära fronten men jag älskar Philip K Dicks berättelseform och dystopiska karaktärer. Huvudpersonerna är långt ifrån tillrättalagt perfekta och väldigt ofta går det dåligt för dem. Det känns mer verkligt på något sätt.


Min film: Dolls av Takeshi Kitano

Dolls är inte en typisk Kitano-film. Det kanske är därför jag tycker om den så mycket. Jag såg den här filmen för första gången på Stockholms Filmfestival och promenerade ut med ett leende som höll i sig i tre dagar. Dolls handlar om tre olika slags kärleksrelationer, minnen och skuldbeläggning. Modenörden i mig älskar dessutom att Yohji Yamamoto har designat kostymerna.


Mitt spel: Okami av Clover Studio

Världsgudinnan Amaterasu vaknar till liv, reinkarnerad i form av en vit varg, efter en flera hundra år lång sömn när jorden behöver henne som mest.
Okami är vackert, sagolikt och roligt att spela för att man målar sig fram genom världen. Jag är fortfarande inte klar med spelet men det ger redan en mysig känsla i magen.




krapyl asked:
If you could only have on of each: Choose one book, one movie and one computer game.


My book: A Scanner Darkly by Philip K Dick
"The semi-autobiographical story is set in a dystopian Orange County, California in the then-future of June 1994. It includes an extensive portrayal of drug culture and drug use."

My movie: Dolls by Takeshi Kitano
"A highly stylized art film, Dolls is a departure for Kitano, who normally makes crime films, and unlike most of his other films, he does not act in it. The film has been praised for its cinematography (Katsumi Yanagishima) and features costumes by Yohji Yamamoto."

My computer game: Okami by Clover Studio (I know, it's not computer based, it's console based, but it's still my favourite game)
"Set sometime in classical Japanese history, Ōkami combines several Japanese myths, legends and folklore to tell the story of how the land was saved from darkness by the Shinto sun goddess, named Amaterasu, who took the form of a white wolf. It features a distinct sumi-e-inspired cel-shaded visual style and the Celestial Brush, a gesture-system to perform miracles."

Images © Wikipedia, Andy Heather

Blog Widget by LinkWithin