01 september 2009

Her morning bike ride.


Varje morgon cyklar jag genom ett lummigt skogsparti på väg till jobbet. På hösten blåser vinden tag i träden och ruskar ner gyllene och bronsiga löv över marken. På vintern är det nästan omöjligt att ta sig fram för att vägen inte plogas. På våren sprider vitsipporna ut sig på båda sidorna om vägen. Såhär på sensommaren strilar den låga morgonsolen genom kronorna och det känns som om jag cyklar genom en sagodimension.




Every morning I ride my bike through this small forest part. In autumn the wind grabs the trees and shakes golden and bronze leaves over the ground. In winter you can hardly get through because the snow is so high because the road is not cleared. In spring the wood anemones spread themselves all over both sides of the road. This late in the summer the low standing morning sun makes me feel like I am riding my bike through a fairy tale rift, separate from the real world.

blog comments powered by Disqus
Blog Widget by LinkWithin