06 juli 2009

Mulet.


Den sista saken jag samlade på var gotiska serier med kvinnliga huvudrollskaraktärer. Courtney Crumrin-serien är fortfarande inte komplett men idag hittade jag Wet Moon, kanske den sista i vågen av gotserier. Hajpen har lagt sig, sa Staffan på Staffars.

Jag har varit borta ett tag. Första delen av Wet Moon kom ut för fem år sedan. Kompistjafs, osäkerheten i att duga eller inte duga, att försvinna i mängden av andra på gotklubbarna... det är en påminnelsedos om vad som varit. Bitterljuva minnen och tacksamhet över att den perioden är över.




I cuddle up with gothic comics when the weather is clouded and fuzzy like this. I just bought Wet Moon and suddenly it feels like I went back 10-something years in time. Good riddance the time travelling is easily folded together and put on the coffee table.

6 kommentarer:

  1. MEN GUD. JAG ÄLSKAR DIG MARIA.

    Jag hittade en recension om den serien för ett par år sedan men hade totalt glömt bort att titta upp den, samt vad den hette!

    :D thank you darling!

    SvaraRadera
  2. Fina gardiner (tapeter?) i bakgrunden!

    SvaraRadera
  3. å, vad jag gillar wet moon! jag älskar campbells teckningsstil.

    för övrigt var din ordverifiering cocraing idag, jag läste naturligtvis det som cockraining. det skulle jag nog tycka var lite läskigt. kukregn alltså.

    SvaraRadera
  4. Törnen: Ingen orsak! Den är gullig, lagom läsning en regnig eftermiddag.

    Mooness: Gardiner faktiskt. :)

    Miri: Kukregn, det hade varit minst sagt obehagligt. Men jag skulle ha tittat på det med gapande mun och vidöppna ögon om det hade hänt.

    SvaraRadera
  5. Åh vad längesen jag läste wet moon. Snyggt tecknat men jag gillar inte hur han förstorade Cleos ögon nu.

    SvaraRadera
  6. Ah, jag har ju bara läst första delen hittills. ^^

    SvaraRadera

Tack för din kommentar, jag försöker alltid svara så snart jag kan!

Thank you for your comment, I always try to reply as soon as I can!

Blog Widget by LinkWithin