18 juli 2009

180 på en 30-väg.


Min mage protesterar mot allt utom vatten. Jag trodde först att det var mitt mjölkproteinsmältningsproblem som blommat ut i fullfjädrad laktosintolerans men nu har det hållit i sig sedan i måndags. Vad jag än äter sitter jag på toaletten i omgångar efteråt.

Stressmage kallas det för. Jag oroar mig. Jag oroar mig för att inte få förlängt kontrakt på jobbet efter jul, jag oroar mig över att lolitaloppisen ska bli ett misslyckande. Jag oroar mig så att jag inte kan sova om natten och min mage kollapsar.

Jag tar ett djupt andetag, dricker ett glas vatten och äter ett knäckebröd.




I've started worrying so much about the flea market and my job that my tummy has collapsed again and I am having trouble sleeping. Again. Water and a slice of hard bread is all I can digest without any problems. Deep breaths. It will all be over soon.

7 kommentarer:

  1. De har ju velat ha dig så länge och du verkar göra ett bra jobb. Det löser sig, annars är du så fabolous att folk kommer slåss om dig. ^_^

    Lolitaloppisen lär vara bra, så som du/ni lägger ner tid på att arrangera den kan det inte bli annat än bra.

    SvaraRadera
  2. Emilia: Ajöss och tack för fisken. ;D

    Sofi: Du har rätt. Allt löser sig så småningom. Och även loppisen.

    SvaraRadera
  3. vännen, ät tonvis med råa, ekologiska grönsaker. mirakelkuren för stressmagar!

    SvaraRadera
  4. Jag lyssnar, råa grönsaker, jag lyssnar.

    SvaraRadera
  5. Jag ska se till att det går bra...

    SvaraRadera
  6. DIG vet jag däremot inte om jag kan lita på med tanke på hur du har uppfört dig tidigare så allting du säger tar jag med en trucklast salt.

    SvaraRadera

Tack för din kommentar, jag försöker alltid svara så snart jag kan!

Thank you for your comment, I always try to reply as soon as I can!

Blog Widget by LinkWithin