07 juni 2009

Det här med vänner.

När jag vill skapa en ny affärskontakt är det enkelt; skaka hand, presentera mig, le, räcka över ett kort, erbjuda kaffe.

När jag vill få en ny vän... har jag glömt bort hur jag ska göra. Jag pratar med en människa, jag är trevlig, jag lyssnar på vad de har att säga och jag letar efter vad vi kan ha för gemensamma intressen. Men jag ger upp snabbt. Ibland orkar jag inte vara trevlig, ibland slutar jag lyssna, ibland bryr jag mig inte trots att vi har gemensamma intressen. Det är som om min energi tar slut.

Den energin som finns kvar fördelar jag bland mina existerande vänner. Och där händer det mest tragiska: underhållandet av en existerande vänskap är så krävande att jag till slut ger upp. Jag har gett upp att vara den som håller vänskapen sammanfogad. Jag har testat att vara den som inte ringer varje gång, inte hittar på något jämt och inte tar initiativ. En del ringer, säger att de vill hitta på något, tar initiativ. De flesta slutar höra av sig. En av mina närmaste vänner har inte hört av sig till mig på snart ett år. Kanske är han också trött.

9 kommentarer:

  1. Jaa visst är det läskigt hur det kan hända.. men om man har tur så känns de som bara igår man träffades fast det var något år sen :)

    SvaraRadera
  2. Håller med Marina.
    Riktiga vänner är såna man alltid vet var man har, trots att man inte hörts på länge.
    Riktiga vänner är också såna man bara kan sitta och vara tyst med, utan att tystnaden känns besvärande. Enligt mig iaf :)

    SvaraRadera
  3. Ni har väl rätt båda två visserligen. Nog kommer livet emellan men jag tycker det är tråkigt när det känns som ensidig kommunikation. Och ja, tystnad utan obehag är en god mätare på hur bra vän man är.

    SvaraRadera
  4. Ah, det där är anledningen till att jag blev så glad över att hitta nya vänner på forumet. Min sociala trötthet/depression och mina före detta vänners sociala krav gjorde att den där tystnaden som förr varit så bekväm, blev ytterst obekväm och övergick i vacuum.
    För övrigt tycker jag om att hitta vänner på nätet, för när man väl träffas så känner man redan varann så bra att den bekväma tystnaden infinner sig med en gång, förutsatt att man kan sluta prata ^^
    Frytsa och Patchouli är praktexemplar!

    SvaraRadera
  5. Kul att höra att du har hittat nya vänner. Jag kan hålla med om att startsträckan för nya vänskaper som börjar över nätet är kortare men när jag väl har träffat vissa människor IRL har de ibland varit rent ut sagt förjävliga. :/ Jag blir besviken.

    SvaraRadera
  6. Oj! Sån otur har jag aldrig haft, men det låter hemskt illa! Å andra sidan vet jag inte om jag har träffat människor öht som är förjävliga... eller så lägger jag dem bara inte på minnet pga det rosa filtret jag har i hjärnan när jag inte har pms ^^

    SvaraRadera
  7. Jag förstår precis vad du menar. Jag känner mig helt lost vad gäller sånt här. Däremot har jag faktiskt aldrig vetat hur man gör. Det har liksom bara varit en slump.

    De bästa vännerna är de man kan tappa kontakten med i månader i vissa perioder men prata med varje dag igen under andra (betydligt kortare) perioder. Man har inte alltid energi nog att underhålla en relation, riktig vänskap ska vara low maintenance.

    SvaraRadera
  8. Jag ser nog riktig vänskap som ett ömsesidigt, jämställt förhållande utan sex. Man är intresserad av den andra, man håller kontakt och är engagerad i relationen om man ser ett intresse att bevara den. Kanske inte low maintenance men iallafall okomplicerad.

    SvaraRadera
  9. Jag ser nog riktig vänskap som ett ömsesidigt, jämställt förhållande utan sex. Man är intresserad av den andra, man håller kontakt och är engagerad i relationen om man ser ett intresse att bevara den. Kanske inte low maintenance men iallafall okomplicerad.

    SvaraRadera

Tack för din kommentar, jag försöker alltid svara så snart jag kan!

Thank you for your comment, I always try to reply as soon as I can!

Blog Widget by LinkWithin