30 maj 2009

Vin i Vitan.

OELLA på Vintagemässan.



Jag saknade det äldre välklädda paret från vintagebutiken på landet den här gången. I övrigt kändes mässan urvattnad. Med undantaget OELLA från Göteborg.

Färgglada håraccessoarer och ekovänliga kläder som sytts av gamla tyger. Varje plagg görs i högst 10 exemplar. Jag blev glad i själen och snygg på kroppen. Vid min sida står sprakige designern Björn.

Vintagemässan, vi är på väg.

29 maj 2009

Filmvisning: Thailander


Mooness arbetskamrater har gjort en film. Att döma av trailern kommer jag få ångestliknande känslor efter att ha sett den. Men jag ska självklart se den. Jag vill se den. Jag vill veta om människorna som porträtteras kommer bekräfta mina värsta fördomar eller om de kommer överraska mig. Speciellt den där mannen som verkar tycka att prostitution är underhållning. För vem, kan man ju fråga sig.

Nu är det bokat!


JAPAN JAPAN JAPAN JAPAN JAPAN!!!

28 maj 2009

Kalmar, ohoj.


Åkte ner till Kalmar över dagen. Solen sprakade för bara några timmar sedan. Nu är jag tillbaks i Stockholm och regnet öser ner.
- Det sved på flinten! sa taxichauffören om det spontana hagelfallet.

Kavaj: Tokyostop
Blus, kjol: H&M
Diadem: Glitter
Strumpor: American Apparel
Skor: Primark

Intressant... möte.

Jag pratade varmt om Tokyostop på tunnelbanan och fångade en herres uppmärksamhet. Han hade precis öppnat en klädbutik. Jag skulle av vid nästa station och bad om ett visitkort. Han hade ett kvar. Med blodfläckar och vikmärken. Han tyckte att jag skulle ringa mobilnumret på baksidan om jag ville vara säker på att han hade öppet. Okej. Tack.

26 maj 2009

Lunch vid vattnet och Stadshuset.

Zombiekatterna är tillbaka.


Åååh, så fina mamelucker. Fina, mönstrade, vackra mamelucker. Men vad är det för blommor?


Det är inga blommor. Det är - dundun - ZOMBIEKATTER. Mmm, hjärnmumsande zombiekatter på rumpan, mmm.

Bilder © Innocent World

24 maj 2009

Sista dagen med gänget. Eh. Nåja.

Fika, häng, fika och häng och FIKA OCH HÄNG ÅH HERREGUD JAG DÖR, jag saknar er redan så att mitt hjärta sprängs. Varför blev jag sjuk? Gud, vilket dumt påhitt.


Triple fabness - Drottninggatan exploderade.


Ylva var inte på topp men jag muntrade upp henne.


Blusen Sara fick i födelsedagspresent av mig passade inte. Jag fick tillbaka den. Den passar mig som en dröm.


Josephine känner mig för väl, så väl att jag helt klart förlåter henne för den sex månader försenade julklappen.

23 maj 2009

Så jävla typiskt.

Feber, hosta, täppt näsa - självklart drabbar det mig precis när väninnorna kommer utsocknes ifrån och sammanstrålar i Stockholm. Då värmer det i hjärtat att få ett sådant här fint mms.


Gullesnuttarna. I die.

Under sjukdagarna har jag avverkat två gamla säsonger av Top Model, spelat WoW under feberyra (intressant healing idd) och blivit tjatad på av Fina att "man blir bara sjukare av att ligga inne och vara sjuk, det har min pappa alltid sagt!!!212".

20 maj 2009

Nu kommer brudarna.


Jag underhöll Josen till dess att Ylva och Sälen dök upp. Nu är jag hemma och hög på antiförkylningsknark så att jag klarar av att hänga med brudarna i helgen. Jag är ambivalent inställd till lolitaträffen på lördag men vad gör man inte för sina vänner?

Meanwhile, on Skype...

19 maj 2009

Nu får det vara nog.

Ja, nu räcker det med emo-fasoner.

Idag skriker jag; "I can't believe it's H&M!" bara för att muttrande intala mig själv att; "Det kommer finnas häftigare i Japan, det kommer finnas häftigare i Japan..."
Vad pratar jag om? H&M Divideds höst/vinterkollektion. Tråna och , säger jag bara.

Untitled

Ikväll blir det uppföljningsdejt med dejten från i lördags. Jag väger mellan att föreslå traditionell middag med drinkar eller releasefest för Bionic Commando. Jag gillar mat, mat är bra, jag gillar drinkar, drinkar är goda och jag gillar ju att prata. Middagsdejt är ju bara så traditionellt, så schablonaktigt. Spelreleasefest är roligt, spännande, annorlunda men risken finns att jag fokuserar mer på spelet och mina vänner som är på festen än på min dejt. I-landsproblem, uuuuuhuhuhuh!

18 maj 2009

Marias manifest anno 2009

Jag ska aldrig vara beroende av någon annan än mig själv.
Jag kan allt jag bestämmer mig för att ta mig för.
Jag är begåvad, vacker och intelligent.

Mina känslor är värdefulla.
Mina åsikter är viktiga.
Mina handlingar är meningsfulla.

Jag skäms inte för den jag är.
Jag skäms inte för min bakgrund.
Jag skäms inte för hur jag lever mitt liv.

17 maj 2009

I staden.

I Stockholm suckas det högt bakom ryggen på den som stannar upp kön till spärrarna i rusningstid.
I Stockholm tjafsar man med ICA-kassörskan om varför 37 öre avrundas uppåt till en 50-öring istället för 0 kronor.
I Stockholm går man i shorts och flipflops när en tunn strimma sol visar sig och det är 13 grader varmt.
I Stockholm äter man lunch ute istället för att ta med sig matlåda.
I Stockholm bär man hundar under 30 cm i mankhöjd i handväska.

16 maj 2009

Maria går på dejt.

Dejten: Jag rensade ur föräldrarnas vind och hittade mina Transformers- och Star Wars-figurer. I deras originalkartonger.
Jag: Seriöst? Du behöll dem väl?!
D: Ja, självklart.
J: Bra, då kan vi gifta oss.
D: Jo, men det visste jag redan i torsdags kväll att vi skulle göra.
J: Va?
D: Det var det första du sa till mig. Att vi skulle gifta oss.
J: ... det minns inte jag.
D: Det och att du blev imponerad av min vinröda kavaj.
J: Jag är fascinerad över att du vågade sms:a mig efter det.

14 maj 2009

Represent!



Färdigfixad till konsultbolagets inflyttningsfest på Kungsholmen. Jag ska representera mitt jobb och nätverka med Intressanta Personer. Med en fri bar och gratis mat kan det väl inte gå fel?

Va, Vintagemässa IGEN?


Öööh... det känns som att den senaste Vintagemässan var igår. Men det var den ju tydligen inte. Det är alltså dags igen om bara ett par veckor men det finns ingen utställarinformation uppe på hemsidan, inget massmail har skickats ut och Facebooksidan är tom så när som på ett par pressbilder. Har ni börjat ta mässan för givet?

13 maj 2009

Snart hemma.

Jag och Enzo har varit ute i Midsommarkransen och lekt med Nina och Sierra. Roligare än att raida för femtioelfte gången. Ska bli skönt att sova.

12 maj 2009

Ut på tur med Enzo.

Dresscode.

Emil (utvecklare): Vi har ingen specifik dresscode här. Alla får klä sig fritt.
Fredrik (utvecklare): Förutom när det gäller kundbesök. Då måste vi klä oss enligt kundens dresscode.
E: Vilket betyder att vi kommer i färgglada klänningar och kjolar imorgon. (tittar menande på mig)
F: ... eh. Ja.

10 maj 2009

Team ROFLCOPTER, dag 2.


Tokis och Ylva skulle på signering av Giruguaamaässhishh (eller vad fan de nu heter) och som den fina mormor jag är läste jag DN och drack chai medan de stod i kö. Till dess att det började regna. Då gav de upp. Istället fikade vi och tittade på skor och spelade Dissidia och fikade igen.

Usch, det kommer dröja länge innan jag är i så här fantabulöst sällskap igen. Typ ett par veckor. Under tiden kompenserar jag genom att projicera fabness på Finas hund Enzo.

09 maj 2009

This is my cool.


Tokis och Ylva var i stan idag, som sagt. Efter mycket om och men hittade vi en spegelvägg att fota den obligatoriska outfitbilden i.


Vi åt på Café Mineur i Gamla Stan och gick till Loretta Lux-utställningen på Kulturhuset. Obehagliga bilder av barn var obehagliga.


Vi åkte till TokyoStop där Tokis grävde i kiloprisbadkaret efter fynd och icke-fynd. Han bestämde sig för en t-shirt som kostade 30 kronor.


Ylva testade en hunkig kofta som hon inte köpte. Det ångrade hon när inte SHOXX fanns på Sun Ai.


Självklart avslutade vi med fika på Vetekatten. Jag och Tokis WoW-nördade.

Samtal med min faster.

Faster: Kan vi låna din dator imorgon? Vårt internet funkar inte som det ska.
Jag: Öh, ja, visst.
F: Vi lovar att inte titta på dina saker.
J: Bra, då behöver jag inte gömma min porr.
F: Men vi får tanka torrents?

***

F: Vi var i Kungsträdgården på Körsbärsblommans dag. Adrienne fick en origamigås och så var dina kompisar med och visade upp sig. Sådana där lolitor. Men de var mycket yngre än du.
J: Jo, de flesta är yngre. Jag är ju relativt gammal.
F: En mormor-lolita!

***

J: Rösta nu den 7 juni.
Fasters man: Jag ska rösta på Piratpartiet.
F: Jag ska rösta på Margot Wallström.
J: Piratpartiet? Verkligen? Är inte det för klyschigt för dig?
Fm: Jag ska visst rösta på Piratpartiet, på pin kiv!
F: ... pin tji menar du.
J: Va? Nä, det heter ju pin kiv.
Fm: Ja, det heter pin kiv.
F: Det är bara piratpartister som säger pin kiv.

Snyggt sällskap.

Hänger med Ylva och Tokis. Vi är i farten, har gått på utställning och är allmänt fantastiska.

08 maj 2009

Ovant skal.


Gårdagens outfit, jag har latat till mig här i storstaden...

Jag förstår att flera av er tvekade när jag sa "zebratryck" och "velour" och syftade på samma plagg. Jag tvekade en stund när jag såg hur kroppsnära den här klänningen var i jämförelse med vad jag har haft på mig de senaste åren. Men vad fan, jag tycker att jag är jävligt snygg! Min junktrunk ser speciellt fab ut när jag promenerar - självklart har jag kollat in min silhuett när jag har passerat stora fönster. Gör inte alla det?

Klänning: TokyoStop
Skärp: Lisa Larsson second hand
Strumpbyxor: H&M
Skor: Primark

07 maj 2009

Hej då, Laughing Skull.

Till: Fantastic
Från: Oone


Jag vet att du har mycket att göra så jag skickar ett mess här istället.

Jag pratade med Johan på MSN idag och efter det förstod jag att jag aldrig kommer ha något stöd i Epi. Återigen blev jag kallad överdriven och om inte ens en såkallad guildkamrat backar upp mig, vem kommer göra det då? Ingen.

Jag har ingen lust att logga in i en miljö där det anses vara okej att tycka att en kvinna värderas enligt städning, tvättning och ligg och att man förtjänas att spottas i ansiktet och göras narr av när man sätter en gräns och säger ifrån när man anser att någonting har gått för långt. För när en hel guild (inklusive officern) låter schauvinistiska åsikter stå oemotsagda, då tolkar jag det som ett medhåll.

Jag kommer inte tillbaks. Tack för allt och hälsa till Matt.

// Maria.

06 maj 2009

TokyoStop.

Efter jobbet gick jag till TokyoStop. Sju ton kläder, fatta att det har kliat i fingrarna på mig sedan nyöppnandet. Självklart var jag också nyfiken på om min väninnas rapport stämde överens med verkligheten.

Alla pryttlar från förr är som bortblåsta. Nu är TokyoStop helt och fullt fokuserade på kläder. Knappt en månad efter nyöppnandet hälsar butiksbiträdet Johannes (omg, so cute) att han fortfarande inte packat upp alla paket.
Jag blev positivt överraskad av de låga priserna, inte ett plagg över 300 kronor. Jag kollade visserligen bara på tjejkläderna. Jag bläddrade lite snabbt bland killkläderna och önskade att jag a) hade varit kille eller b) hade haft en manlig vän att skämma bort. Jag önskade att jag hade barn i min omedelbara närhet när jag såg barnkläderna som fanns men den dumma idén försvann lika fort som den kom, tack och lov.

I innerrummet fanns ett badkar fyllt med kläder som såldes per kilo. Av någon anledning var det övervägande byxor. Johannes påpekade att det kommer ytterligare två badkar med kiloprissatta kläder inom en snar framtid.

Personligen ser jag mest fram emot utökandet av accessoarer och väskor, om det nu finns något sådant bland allt det ouppackade. En del väskor fanns redan på plats och snålvattnet rann speciellt mycket över den kitschsnygga lamévolanghistorien på bilden. Jag tog en zebraklänning i velour med mig hem. Nästa gång blir det en av de fantastiska romantiska blusarna.

Vad du kan förvänta dig:
- priser från 100-lappen och uppåt
- överdelar i överflöd
- massor av jeans
- mer killkläder än tjejkläder

Vad du inte ska förvänta dig:
- knasroliga subkulturkläder à la Fruits-böckerna/Kera-tidningen
- så mycket plagg att det svämmar över (än så länge)
- stereotypiskt j-popkulturkrimskrams

Mer jobbomtänksamhet.

Onsdagar är fikadagar. Jag tänkte att jag skulle vara lite effektiv, jobba undan lite så att jag kunde gå tidigare. Så jag tog lite paj och satte mig vid datorn. Då kom en kille och undrade lite försiktigt:
- Får man fika vid datorn?
- Ah, jag måste bara fixa det här så det är ingen fara.
- Så tänkte jag också. Sedan gick jag in i väggen. Egentligen borde jag säga åt hustomtarna att ta din dator och inte ge tillbaka den förrän du har fikat klart. På övervåningen. Med oss andra.

Jag visste inte vad jag skulle säga. Det var första gången i mitt liv som jag blev "skälld" på för att jag jobbade. Jag lovade att aldrig mer fika vid datorn.

Adamantium vart då någonstans sa du?!

Film och sånt.


Jag och Fina gick på bio och såg Wolverine. Förutom att den var awesome tänkte jag på tre saker:

- En hobbit!
- När ska han börja rappa?
- ... men han är ju inte fransk.

Och jag är grymt pepp på Star Trek, Transformers och GI Joe efter att ha sett trailers för samtliga på bioduken. IHMIFICKINGGID.

04 maj 2009

Första dagen som projektledare.

Imorse startade min fantastiska karriär som gäst på konsultfirman som ska utveckla mitt jobbs hemsida.

- Men nu ska du jobba här i ett par veckor alltså, hur funkar det egentligen?
- Ja, hur menar du?
- Med barn och familj sådär, hur har det löst sig?
- ... jaha! Ja! Nej! Sådant... har jag inte, nej.

Omtänksamma. Mina nya arbetskamrater är väldigt omtänksamma. Fint.

03 maj 2009

Maria som hatar idioter.

Jag har verkligen gjort mitt bästa för att hålla bloggen WoW-fri eftersom jag vet att det är det tråkigaste i hela världen att läsa för den som inte själv spelar WoW. Men nu kokar jag över av raseri.


I helgen utspelade sig ovanstående scenario. En kille i guilden tycker att det är jätteroligt att skriva random sexistiska kommentarer i guildchatten. När jag sätter ner foten och tycker att han har gått för långt (efter att han skrutit i vad som känns som en evighet om hur full han är och hur bra sex han hade natten innan med en skitful tjej) så är det JAG som får mothugg. JAG ses som dum, tråkig och PK. "Kom igen, jag citerar ju bara en låttext!" säger han.

Jag vet inte vad jag blir mest förbannad på; att han tillåts säga vad som helst utan mothugg, att jag blir påhoppad för att jag sätter en gräns, att ingen annan i guilden backar upp mig eller att den enda officeren som var online vid den här tidpunkten inte säger ett skit. Jag tar mitt screenshot och hugger tag i min guildledare på MSN och jag är fortfarande fly förbannad.

Jag har inte loggat in sedan det här hände i fredags och jag tänker inte logga in förrän det vidtas åtgärder. Dessvärre tror jag inte det kommer hända särskilt mycket annat än att jag antagligen byter server. För min guildledare sa; "Jag ska prata med honom men är du säker på att du inte överreagerar? Han var ju trots allt full."

HERREGUD!!! Sedan när blev det okej att bete sig som ett as bara för att man är full?! Snubben citerade låttexten för att han uppenbarligen håller med eller tycker att den är "lite sådär häftig, öhöh" - för varför citerar han den annars om inte just därför?
Vi kan vända på det isåfall och applicera det på flera scenarier:
- Slog han dig? Ja men han var ju faktiskt full.
- Våldtog han dig? Ja men han var ju faktiskt full.
- Förtrycker han dig, förminskar han dig, mobbar han dig? Ja men han var ju faktiskt fuuull!
Ta ansvar för dina handlingar! Ska det behöva sägas till en vuxen människa?!

Jag ångrar inte att jag satte ner foten för vem ska annars göra det? Så länge han står oemotsagd kommer han att bete sig som ett sexistiskt as. Jag tänker inte heller spendera tid i ett klimat där ett sexistiskt as ges ursäkter och "privilegiet" att trycka ner andra.

“The ultimate tragedy is not the oppression and cruelty by the bad people but the silence over that by the good people.”

- Martin Luther King Jr

02 maj 2009

01 maj 2009

The Matrix Reloaded.

Jag såg den för första gången 2003. Jag minns ingenting av filmen men jag minns Judy. Hon skruvade på sig under sexscenerna. Jag huttrade av luftkonditioneringen i biosalongen.

Nej, det var ingen dejt. Vi fick kontakt genom internet. Hon var intresserad av cosplay och jag ville inte vara helt själv i Bangkok i tre månader. Hon var väldigt blyg och jag kände mig som en storasyster. Fast lite sådär som en malplacerad, ovetande storasyster. Hon ville plugga utomlands och jag peppade henne. Hon spanade på killar och jag gav henne små visdomar.

Tre månader gick fort. Vi fortsatte maila även efter att jag kom hem. Sedan fick jag inga svar och till slut studsade mina mail tillbaka.

Nu ser jag filmen från soffan. Jag äter kanelgifflar och dricker cola. Helt själv. I Kalmar.
Jag har bara en bild kvar av dig. Du skulle varit här, Judy.

Blog Widget by LinkWithin