24 november 2008

Så mordisk som inre hat.

Som vanligt tog jag storlek S. Jag fick inte igen blixtlåset. Det var två decimeters gap i ryggen. Jag bytte ut mot en storlek M och gapet var mindre men ändå förkrossande.

För så kändes det. Det kändes som om min självkänsla, min stolthet krossades till tunt glassplitter när allt gammalt undanskyfflat kroppshat, självhat vällde tillbaka igen i själen. Jag bara stirrade. Rakt fram, åt sidan, snett från sidan i speglarna och jag hatade igen som jag inte hatat sedan jag gick i gymnasiet.

Jag lutade mig framåt och andades in.
Det är inte fel på mig, det är fel på storlekarna.
Det är inte fel på mig, det är fel på idealet.
Det är inte fel på mig, det är fel att en vuxen kvinna ska se ut som ett barn i kroppen.
Just då kände jag för att dö.

Sedan hängde jag tillbaka kläderna och låtsades som ingenting.

Blog Widget by LinkWithin