07 september 2008

Att köpa lolita.

Förutom frågan om jag ska på maskerad eller är teaterstatist vill folk veta var mina kläder kommer ifrån. De flesta lolitabutikerna finns i Japan eftersom stilen har ett japanskt ursprung. Ett fåtal lolitamärken tar emot internationella beställningar - majoriteten gör inte det. Möjligheten att shoppa lolitamärkeskläder är därför lagom trixig.

De flesta köpare, till exempel jag, går via såkallade shopping services; firmor och privatpersoner som specialiserar sig på att köpa saker i Japan för en kommissionsavgift och sedan skickar sakerna vidare utomlands. Exempel på sådana är Celga, Tokyo Butler och Mukunoki. Alla shopping services har olika regler och avtal så var noga med att kolla upp vad som gäller för respektive shopping service.
Nackdelen ligger i att kommissionsavgifterna blir höga om du vill köpa mycket eller ofta.
Den största fördelen är att en shopping service kan märka ner värdet på paketet så att du slipper undan tullavgiften. Men det har jag inte sagt, för det är egentligen olagligt, eheeeee! Det är inte billigare med antingen tull eller kommissionsavgifter, det blir plus minus noll i plånboken. Shopping service är det enda sättet att få tag i kläder från butiker som tillhör märken som inte redan skickar utomlands.

Shopping services kan också komma åt de japanska auktionssajterna Yahoo!Japan och Mbok (jämför Ebay och Tradera). Genom auktioner kan den tålmodiga och envisa mullvaden gräva fram riktiga fynd - kläder som bara använts ett fåtal gånger (eller inte alls) för löjligt låga priser.
Nackdelen ligger i att någon alltid kan lägga ett bud i sista sekunden så att du inte hinner lägga ett nytt. Fruktansvärt irriterande, speciellt om det är någonting du verkligen letat ihjäl dig för att hitta. Det är också tidsödande och tråkigt att scanna igenom upp till 80 sidor med varor från olika märken bara för att hitta ett par saker som du kanske vill lägga bud på.
Fördelen är att auktioner är TEH SHIT när det gäller att hitta plagg från gamla och utsålda kollektioner. En bättre begagnad klänning kan kosta 400 kronor i jämförelse med cirka 1600 kronor i nypris.

Det går också alldeles utmärkt att köpa kläder i andrahand från andra lolitor - utan shopping services!
På Livejournal-gruppen egl_comm_sales samlas lolitor från hela världen för att sälja, köpa och byta med varandra.
Nackdelen är först-till-kvarn-konceptet. Eftersom folk lägger upp saker till salu i stort sett dygnet runt kan du gå miste om flera plagg bara för att du inte bor i USA och är vaken vid fyra på morgonen.
Fördelen är att säljarna mer än gärna märker ner värdet på paketen för att dribbla bort tullavgiften. För att undvika bedrägerier i bästa möjliga mån finns en feedback-databas som uppdateras regelbundet.
Det går också att handla i andrahand från det svenska lolitaforumet och diverse japanska andrahandsbutiker online som Closet Child, Tokyo Alice och Fairy Angel.

"Det är ju inte lika enkelt som att gå in på H&M!" brukar folk säga. Jag säger; "Underskatta aldrig offbrand!"
Offbrand är samlingstermen för allt som inte kommer från ett etablerat lolitamärke. Till exempel H&M. Du kan hitta utmärkta blusar, strumpor, accessoarer och smycken på H&M och andra mainstreambutiker. Fullt dugliga basgrejer, alltså. Personligen älskar jag att dyka ner i vintage- och second hand-butiker i sann recessionista-stil.
Nackdelen är att ett lägre pris oftast (inte alltid!) innebär lägre kvalitet.
Det lägre priset är också en stor fördel, speciellt eftersom det blir pengar över till de där märkesplaggen du verkligen vill ha.

Ärligt talat önskar jag att det vore så enkelt som att gå in i en butik och köpa kläder direkt från galgen. Jag blir alltid otålig när jag väntar på paket. För det mesta kommer paketen fram på tre dagar med det snabbaste fraktalternativet. Tre dagar är en evighet! Men att öppna paketet känns som julafton. Varenda gång.

blog comments powered by Disqus
Blog Widget by LinkWithin