16 augusti 2008

Naninanina, ninnaninnanaaanina.


När jag jobbade i underklädesbutik brukade jag titta på kundernas spegelminer. Du vet, den där minen man gör när man betraktar sig själv. De flesta kunderna hade väldigt subtila spegelminer. Oftast tittade de bara rakt på sig själva. Inget mer med det. En speciell kund däremot hade en lika speciell spegelmin; hon satte huvudet på sned, spärrade upp ögonen och plutade med munnen. Ungefär som en karikatyr av en uppblåsbar sexdocka baserad på valfri animebrud.

I spegeln brukar jag sänka hakan en aning och titta på mig själv lite snett nedifrån eller snett uppifrån. Jag får för mig att mina ögon ser större och snedare ut och att mitt ansikte blir mer skarpt i kanterna istället för runt. Jag försöker också skapa en synvilla av att min näsa är smalare och rakare än vad den är. Mitt i allt detta blir jag så koncentrerad att jag glömmer bort munnen, vilket leder till att jag jämt ser sur och bitchig ut. Och jag tänker INTE le, för då blir jag en snedögd häst.

Bolero: nümph
Tröja, paraply: H&M
Klänning, hårrosett: Metamorphose
Strumpbyxor: Wolford
Skor: Petit Doll
Väska: random butik i Jatujak, Bangkok (eller var det Siam Square?)
Accessoarer: H&M, Paris Kids, Smyckeskrinet, Innocent World, Dessert Rose, fröken söt, Glitter, ICHI PINK, Baby the Stars Shine Bright, Ur&Penn

blog comments powered by Disqus
Blog Widget by LinkWithin