26 juni 2008

Full fart framåt, åt alla jävla håll samtidigt.

Shopping, kaffedrink, biofilm. Sex and the City på storduk. Inspiration, längtan, kli i resenerven. Jag är hemma igen men jag är fortfarande kvar i Carries megagarderob. Min egen garderob känns ledsam och jag vill bara riva ut allt, jag vill bli av med allt och jag vill ha tillbaka mig själv som begravts under all skit som hänger, kläder och mer därtill.

I hela mitt liv har jag kämpat för att hamna i den här situationen - JAG bestämmer, JAG styr och JAG har full kontroll över nuet och det som kommer. Ingen jävla dumsnål chef, inget betongtyngt krav på mina axlar att jag måste göra saker mot min vilja och hälsa för att kunna balansera mellan liv och död en månad i taget.

Jag är framme nu och ändå har jag låtit mig själv fastna. Känslan av att inte komma loss är värre än vetskapen om en oviss framtid för jag är inte längre rädd för framtiden. Hur mycket kan man tjata sönder saker innan det blir jinxat?
Det finns två jobb och ett land på andra sidan jordklotet. Hur jag än väljer kommer min höst bli fucking jävla fab.

Blog Widget by LinkWithin