30 maj 2008

Fel men rätt.



Paketet från Mai kom imorse, med Saras grejer och Josens... kjol? Nej? Det var ingen kjol, det var en klänning. Det betydde att Mai skickade min klänning istället för Josens kjol. Jag blev så glad att jag ringde till Bella och pep.

Herregud vad den här bahytten är STOR, den slutar nedanför örsnibbarna på mig. Kanske det bara är jag som har ett litet huvud. Jag trodde att det här setet skulle bli alldeles för snuttegull för mig men jag känner mig fin. Ja, faktiskt fin. Och väldigt pyntad. Fint pyntad. Som en gothloli-julgran.

Ikväll blir det bevakning av VOID! Intervjuer, mingel och allmänt musikgottande. Det ska bli intressant att fota liveuppträdande. Och så kommer Bella också, woohoo!

Bahytt, klänning: Angelic Pretty
Blus: H&M
Strumpor: Swimmer
Skor: Wildflower
Blandat pynt: H&M, Jane Marple, Innocent World, DessertRose, Metamorphose, Smyckeskrinet, Paris Kids

Utveckling.

För snart tio år sedan kunde jag räkna Sveriges Visual Kei-fans på båda mina händer.

I förmiddags träffade jag en man som vill göra en dokumentär om VK i Sverige. Vi snackade om image, klädstil och lolita i två timmar. Det var så skönt att prata med någon som förstod vad jag sa, som inte klappade mig på huvudet. Jag behövde inte förklara något heller. Vi utbytte åsikter, synpunkter och reflexioner. Tiden bara susade förbi, nästan omtumlande fort.

Jag vet inte hur mycket jag får säga, annat än att dokumentären är på gång. Vilket betyder precis vadsomhelst i nuläget. Mina öron är varma efter rundringande till gamla kontakter inom scenen. Jag har inte varit intresserad av VK sedan Beast of Blood släpptes. Det känns ändå jävligt pepp att kunna bidra med någonting. Och speciellt chansen att få se mitt namn i en eftertext, hoho!

29 maj 2008

När jag stirrade upp i taket som en zombie.

Jag funderade på livet och allt som händer runt omkring som jag missar medan jag svettas ihjäl och knarkar cola framför ett skitigt tangentbord och en störande bred skärm. Telefonen ringde och jag pratade, jag pratade, jag pratade tills jag märkte att jag babblade och på andra sidan luren ekade bara artighet. Jag är så trött och fylld med negativa tankar som suger ur all energi som rinner ner i ett svart avlopp där det inte gör någon nytta, vilket stör mig för jag skulle behöva den energin till att göra något viktigare. Viktigare som i det här fallet just nu betyder att redigera bilder, texter och layouter som egentligen inte ska vara mitt problem men som blir mitt problem för att andra inte gör vad de ska. Jag stirrar, bara stirrar rakt fram och jag orkar, bara orkar inte göra något annat än att bara låta tiden gå och tillochmed när jag försöker gå ifrån märker jag att jag bara stirrar blankt och plötsligt har ytterligare tre timmar gått och jag har inte gjort någonting. Jag försöker dämpa det genom att snegla på vad andra gör, hur klarar de sig, hur orkar de med allting? Egentligen är jag helt ointresserad, det är bara mitt osäkra jag som vill jämföra mig, till ingen nytta, varför då, jag vet inte, för jag vill veta att jag duger, lever, andas, förtjänar att existera och jag vet att jag gör det så varför plågar jag mig själv, så onödigt och jag blir trött igen. Och arg. Jag blir arg. Såhär var det innan jag började plugga i Kalmar, precis såhär - så nära mållinjen känns det som att marken rämnar under mig och jag bara glider ner i det där avloppet där den negativa energin har samlats. Det dånar av plasket när jag slår genom ytan på botten av det där jävla helvetesavloppet och jag kommer på att jag inte kan simma. Men nej, jag måste orka. Och jag ska fanimej orka. Och när jag hittat proppen, tömt avloppet... då har jag inte längre några hinder.

28 maj 2008

Å andra sidan...

... fick jag beslutet om lån för utlandsstudier idag från CSN. Det gick igenom! Jag har cash! Eller ja, jag kommer få cash att betala för skolan i Kyoto.

... är jag nyfiken så jag spricker inför morgondagens möte med Intressant Person. Jag berättar mer imorgon eftersom jag kommer, eh, veta mer.

... ringde jag Vargpakten och Strangel för att dubbelkolla intervjutider inför VOID i helgen. "Det är bara att haffa oss, er journalister känner man ju igen!" sa Richard från Strangel. Jag garvade.

... kan jag knappt lägga ifrån mig jPod. Jag längtar hem till att läsa den när jag är på jobbet. Så hemskt är det på kontoret ibland.

... är det sjukt jobbigt att cykla med asymmetrisk långkjol.

Stresskoma.


Murphys lag - den slår in. Snarare gav den mig en fet jävla käftsmäll imorse när jag skulle sätta mig och redigera.

Det visade sig att delar av redaktionen hade pillat i Quark 7 när majoriteten av datorerna bara har Quark 6.5. Det betydde att vi var tvungna att göra om alla. Redigerade. Uppslag. Från. Scratch.
Så en hel dag gick åt att slänga in alla texter, foton, enkäter och krönikor igen. Mina artiklar är inte ens en tiondel så snygga som de var från början. Jag ville bara lägga mig ner på golvet och gråta.

Långärmad tröja: Killah
Linne med krås: Red Label
Bustier: Emily Temple Cute
Kjol: Marble
Hårband: H&M
Accessoarer: Gina Tricot, Jane Marple
Strumpbyxor: Åhléns
Väska: Kazuko Ogawa
Stövlar: Myrorna

25 maj 2008

Fest å så, då va.

Lagom till rösträkningen på ESC cyklade jag ner till Lina på fest. De flesta tittade på schlager. Det hördes inga jubel så jag fattade att Sverige hade förlorat.

Så om festen.
Assnygga människor kommer alltid att vara dryga as, egotrippade skal utan självinsikt. Sexfixerade människor kommer alltid tycka att mina kläder, någon annans gest och en tredjes ord är hemligkodade sexuella inviter som ska knäckas. Fantasynördar kommer alltid tycka att en airbrushmålad trollskog med eldflugor är mer konst än Picasso.

Inget har förändrats. Allt är sig likt. Kanske var jag inte tillräckligt full.

24 maj 2008

En natt, en förmiddag, en eftermiddag.

När jag kom hem efter jobbet i natt fick jag den bästa idén av alla. Jag skulle sätta i det nya RAM-minnet. SKITBRA grej att göra när jag har varit vaken i typ 14 timmar. Det tyckte datorn också som började pipa morsekod istället för att starta. Jag gick och la mig med tårar i ögonen. Datorlös på obestämd tid. Precis som förra sommaren. Chocktillstånd.

Imorse sökte jag igenom telefonlistan för att få tag i alla datorkunniga människor jag känner. Jag hittade massa människor jag inte ens minns vilka de är eller varför jag har dem kvar som kontakter på mobilen. Gamla guildmedlemmar från WoW, till exempel. Stockholmska sista-minuten-nödligg. Henke Pärla, Gabriella, Lovisa, vilka är det?
Håkan kan datorer, men han svarade inte. Tomas svarade inte heller, honom har jag inte pratat med sedan förra året då min dator senast gick sönder. Jag satte mig och zombietittade på vanlig TV *rys* och försökte läsa jPod som jag lånat. Emellanåt kom jag på mig själv med att bara sitta och stirra rakt fram i luften och längta efter min dator. Hej, jag heter Maria och jag är beroende av min dator.

Tomas ringde upp. RAM-minnena var nog inte isatta ordentligt. Eller så var moderkortet dött. Hade jag testat att trycka ner RAM-minnena ordentligt? De vita klamrarna brukar ju sluta sig runt minnena om de sitter rätt.
Just det. OM de sitter rätt. Jag öppnade datorn och tryckte tills jag trodde att jag skulle göra hål i schassit. Kopplade in. Datorn levde. DEN LEVDE! Massutskick på SMS till alla vänner; DEN LEVER!
Helt plötsligt fick jag tillbaka matlusten så jag skuttade ner till Netto med en minuts marginal till stängning, köpte texmex-grejer till middag och en fet chokladkaka.

Jag tjuvkikade på mina artiklar i nätupplagan av tidningen. Mina fruktansvärt okreativa bildtexter och rubriker har bytts ut och filats till av nattredaktören. Mer övning på den fronten alltså.

Ikväll är det schlager (eller hur, Ullis!) och sen blir det fest.

23 maj 2008

Random wilfing.

Första kvällen som kvällsreporter. Akademisk högtidsceremoni där rektorn jamsar om nya universitetssammanslagningen, familjedag på travet med korv och läsk för 44 kronor (och kokostoppar för 30 kronor), notis om två bilolyckor på E22 vid lunchtid och så en olycka vid rälsen på kvällen.

Kokostopp, check. Te, check. Justice på P3 Live medan jag skriver om familjedagen på travet, check. Det kan verkligen inte bli bättre.

Plus: nya miljöer, nya lärdomar om hur man beter sig på en olycksplats live in action.
Minus: dåliga kläder, blåsigt väder, totalt oinspirerande att skriva femtioelva bildtexter till femtioelva bilder som handlar om precis samma saker.

20 maj 2008

Utan täckning.

Okej, jag erkänner. Jag har ingen gay-radar. Jag har inte den bleeekaste aning om vem som är gay, bi, queer, regnbågsfärgad eller vad som helst. Jag har påstått att jag både kunnat se och veta men det var bara för att jag ville känna mig som en i gänget när vi satt runt bordet på Chokladkoppen.

Så jag undrar - hur vet jag att tjejen jag tycker är kjuut spelar för mitt lag? Finns det någon kod? Något hemligt handslag? Måste jag återuppliva mitt QX-konto för lite efterforskningsarbete? Herregud, jag borde ju ha lärt mig NÅGOT vid det här laget. Jag är fortfarande helt clueless.

Snälla Bullen, hjälp mig!

Hepp!


Ut med tvätt, in i torken, ner till Fredriksskans och testa OS-grenarna. Hej å hå. Vad gör man inte för en bra artikel?

Tröja: H&M
Gympabrallor: Champion

18 maj 2008

En pimpad cykel var det här!

Före:

Efter:


Ok, det är ju verkligen inte det snyggaste målningsjobbet jag gjort. Det finns massa färgskräp på både hjulen och pedalerna. Men det gick snabbt och det var kul. Jag får inte visa så många fler bilder eftersom jag inte vet vilka vi ska publicera till artikeln. Lite synd att inte blompaljetterna kunde limmas på ekrarna, de bara gled iväg. Mest gillar jag de glada blommorna på pakethållaren.

Det är något med flerstämmig sång och matchande kläder som gör att jag faller direkt.

Pimp it!


Idag börjar det stora arbetet med att göra om ett tråkigt metallstycke som kallas cykel till en tvåhjulad pussywagon. Lina kommer under eftermiddagen och hjälper till att filma och fota.

Det ska bli skönt att pyssla och knåpa lite. Jag saknar att skapa saker. Jag varken syr eller målar längre. Annat kommer emellan, typ hela livet, men framförallt den här dumburken till dator. Jag fastnar så lätt i hjärnförlamande slösurfande. Det kunde visserligen varit värre - jag kunde ha spelat WoW fortfarande.

Tröja: BikBok
T-shirt: LazyOaf
Kjol: Red Label
Tights: Swimmer
Skor: random butik i Camden, London

17 maj 2008

Du är feg också.

Nästa gång du undrar över någonting kan du fråga mig direkt istället för att fiska efter skvaller runt omkring mig. Eller har du inte stake nog för det?

Hopp och lek.


Om mindre än tio minuter sticker jag och Lina till Mönsterås för att göra en grej på parkour. Fotografering med stillbildskamera och rörlig kamera kräver kläder som inte ställer krav. Jag tog inspiration från Miri.

Jag har också handlat ingredienser till "Uppfinn en ny milkshake"-artikeln. Ahlgrens sura bilar, smarties, persikoyoghurt, skogsbärsyoghurt, ananasglass och kolaknäckglass. Med lite sylt och chokladsås kan säkert någon kombinationsmöjlighet bli drickbar utan att vara kräkframkallande.

Mössa: Zapata
Solglasögon, shorts: H&M
Tröja: Cyberdog
T-shirt: Threadless
Tights: Diesel
Cowboystövlar: Erik & Alexander second hand

16 maj 2008

Jag vet var jag har er.

Your friends have voted on your strengths and weaknesses:

STRENGTHS:
best dinner companion
most fashionable
most helpful

WEAKNESSES:
most athletic
most reliable

Först blev jag förolämpad. Sedan insåg jag att majoriteten av mina relationer på Fejkbook är ytliga bekanta och klasskamrater. Då var jag inte lika förvånad över resultatet längre. Kärleken är ömsesidig.

Trött.


Köpt grejer till Pimp my bike. Varför är det så svårt att hitta orange sprayfärg som biter på metall? Jag fick nöja mig med rödbrunt istället. "Grattis, din cykel blev falukorvrandig!" Det kan bli en spännande min att fota.

Tröja, klänning, headdress: Innocent World
Kofta: MILK
Strumpbyxor: H&M, Åhléns
Halsband: köpt på TokyoStop


PS: Presspass är fixade till Hultsfred och VOID. Woohoo!

15 maj 2008

Tre år känns som tre evigheter.


Jag var tvungen att ta nya foton till Kyoto-ansökan. Jag jämförde med ett foto taget för tre år sedan, strax efter att jag började plugga i Kalmar.

Det vänstra fotot är det gamla. Jag ser ut som en ratad japansk budget-rpg-karaktär. Androgyn på gränsen till manlig.
På det nyare fotot ser mitt huvud ut att flyta ovanpå en svart massa. Ingen tröja med hög krage nästa gång, alltså.

Varför var man egentligen tvungen att visa örat på de gamla passbilderna? Jag hatade att visa örat.

14 maj 2008

Ge hit sparklådan och skrikkudden.

Jag är så jävla less på dig din jävla glidare som tror att andra, det vill säga jag, ska städa upp och släta över din skit. Skit som dessutom skvätter över på mig och andra som anstränger sig.

Nu är det slut med det. Jag tänker inte rädda dig ur din självgrävda grop något mer. Allting riskerar att falla ihop som en krossad hög av flisor som sugs in under skinnet och kliar till dess att det blir blodiga sår. Det betyder inget, ingenting, i det långa loppet men då frågar jag mig själv varför det är värt att jag överhuvudtaget fortsätter.

Jag fortsätter för att jag vill veta att jag åtminstone gjorde mitt bästa. Och då kan du sitta där utan självinsikt, jobb och framtid.
Dra åt helvete. Jag behöver inte dig.

13 maj 2008

Upp med nävarna.


Jag höll på att hamna i gräl med exakt alla på redaktionen idag. Både inom projektet som på arbetsplatsen. Det blev inga gräl men jag tror knappast det kommer bli bättre organisering och information. Bara två veckor till, sedan sitter jag på mitt egna kontor med mina egna bekymmer.

Högen med spel är till vår spelrecensionskväll på torsdag. Det blir ett maraton med Chez Geek, Love Soap, Ninjaburger, TP Pixar, utomhus-Twister och Simpsons-monopol.
Det skummaste spelet är TP Tjejer mot killar. Killkorten innehåller frågor om "pojkleksaker, actionfilmer, grabbiga sporter, musik, TV och - naturligtvis - snygga brudar" (sic!) och tjejkorten har frågor om "tjejfilmer, tjejläsning, mode, tjejmusik, TV och - naturligtvis - snygga killar" (sic!). Bara så att ni vet, det finns alltså läsning och tjejläsning, musik och tjejmusik. Självklart är alla heterosexuella också. Världens mest jämställda land? Jävla skämt.

Cape: Jane Marple
Tröja: Innocent World
Bustier: Emily Temple Cute
Kjol: K-Star
Strumpor: köpt via LJ

11 maj 2008

Nya konstmuséet.

Dödsstjärnan har landat i Kalmar slottspark, maskerat sig som en svart gigantorkub och går numera under namnet Kalmar Konstmuseum. Efter lite knas med bygglov och mycket gnäll om utseendet var konstmuséet öppet idag för allmänheten.

Insidan kändes mest som att den bestod av feta cementtrappor, hissar och panoramafönster. Själva utställningssalarna var små. Våning 3 kändes tom med bara tre fotoverk och en installation. Våning 4 kändes istället tätt packad och lätt kluven med en blandning av statyer, modern och klassisk konst. Mellan tredje och fjärde våningen hade en skrubb inretts för filminstallationer.

Jag blev besviken på utbudet men jag tyckte om de detaljerade akvarellerna av en viss Öyvind vars efternamn jag har glömt bort.
En konststudent från Konstfack bad att få prova våra skor till ett konstprojekt hon arbetade med för tillfället. Det visade sig att hon och Anton hade gemensamma bekanta. Hon tyckte att mina skor var bekväma.







Blus: Atelier Pierrot
Bolero: nümph
Kjol: Metamorphose
Strumpor, väska: Swimmer
Skor: Wildflower
Minihatt: köpt via LJ
Smycken: TokyoStop, Angelic Pretty

10 maj 2008

Klädstil och livsstil är helt skilda saker.

Ska du ha synth på dig ikväll?
Hur ofta klär du dig i cyber?
Brukar du alltid ha skejtkläder på dig?


Byt ut ovanstående stilar i varje mening till lolita. Lolita är den enda klädstilen jag haft som blivit ifrågasatt på ovanstående sätt.

För de flesta är lolita någonting nytt på det sättet att det inte är etablerat som synth, rockabilly eller cyber är. Jag har tidigare grunnat på om det kan ha någonting att göra med att lolita är en ytlig subkultur.

Åsikter går vida isär om det verkligen finns en livsstil eller musikstil som definierar lolita.
Ja, jag klär mig såhär så gott som varje dag. Nej, jag är inte en cosplayer. Nej, jag sitter inte med benen tätt ihop när jag dricker te (som jag förövrigt druckit sedan jag var fem). Jag lyfter inte på mitt lillfinger när jag äter kakor och jag äger heller ingen fransk minipudel med rosafärgad päls.

När jag var punkare sket jag inte i att duscha. När jag var gothare hade jag varken fladdermöss eller spindlar som husdjur. Det finns heller inget med lolita som tvingat mig att lägga mig till med vardagsvanor som jag tidigare inte haft.

Den största förändringen är att det är svårare att vara spontant kreativ, åtminstone när jag jämför med min hardcore second hand-period. All min shopping sköts online numera och att gå i butik för att leta nytt känns bara hopplöst.
Den stora fördelen är att jag äntligen har kläder som passar och då framförallt på längden. Äntligen slipper jag sy upp kjolar, byxor och ärmar och äntligen sitter midjan där den ska och inte nere på höften.

Det är svårt för vissa människor att ta en viktorianskt inspirerad puffsilhuett på fullt allvar. Därför har jag sparat mitt enda par jeans och mina t-shirts med tryck till när jag ska klä mig normalt. Jag brukar ha normalt på mig på jobbet, jag har normalt på arbetsintervjuer och ibland brukar jag ha normalt på mig när jag inte vill utmana ödet vad gäller nattsluskande på blöta krogkvällar. Kemtvätt är så jävla dyrt.

09 maj 2008

Idag orkade jag gå ut. Sedan tog det slut.


Hatt: köpt från H&M, omgjord av mig
Solglasögon, klänning: H&M
Tröja: ICHI
Strumpor: Gina Tricot
Skor: Click (Smyckeskrinet)
Väska: Erik & Alexander
Smycken: Gina Tricot, H&M, LazyOaf, fröken söt

08 maj 2008

Promenader.

Jag har mycket att säga, mycket att berätta, om helgen som gick. Många tankar, många händelser, många upplevelser. Lite smärta, lite mödosamt, lite för mycket. Alldeles överväldigande, alldeles glädjefullt, alldeles underbart.
Men jag orkar inte här och nu.

Jag gick på promenad idag för första gången på flera dagar. Det är underligt hur jag får mer ont i fötterna av låga skor än av platåskorna. Hur går det ihop?

Jag biter samman och slår mig igenom slyn med machete. Det går trögt nu men det är nära. Alldeles för nära.





Hatt: Honey House
Diadem med flor: H&M
Hårrosett, klänning, knästrumpor: Innocent World
Skjorta: 1-2-3
Skor: Wildflower
Smycken: h.Naoto, Glitter, Jane Marple

Blog Widget by LinkWithin