04 oktober 2007

Det är helt klart mig det är fel på.

Att göra slut och bli singel är som att bli arbetslös efter ett krävande jobb. Första två veckorna är fantastiska, fria och utan ansvar. Sedan märker man att ingen annan har tid för de har fasta jobb. Eller partners. Ibland är det svårt att skilja på termerna.

Exakt alla jag känner har någon på gång eller har ett fast förhållande. Jag har en fix idé om vad jag vill ha, hur den andre ska vara och hur vi ska ha det ihop. Och jag vill inte nöja mig med mindre.

För att få tiden att gå eller för att bryta rastlösheten kan jag hitta tillfälliga leksaker. Men lågkvalitetsleksaker håller inte livet ut.

4 kommentarer:

  1. jag kan bara säga som jag hela tiden säger: låt de där två veckorna vara evighetslånga och njut! inget är värt nåt om det inte betyder nåt.
    man kan älska livet om man älskar sig själv.
    du har vänner (i förhållanden) som sitter på stand-by och väntar på en "vadskavigöra" signal från dig.
    om du inte vill utnyttja dem och sitta ensam hemma och sjunga klagosång, tacka nej till erbjudanden osv - då är det inte parens fel.
    det är ditt.

    SvaraRadera
  2. Men gumman. Varför tar du åt dig? Inlägget är inte ens riktat mot dig.

    SvaraRadera
  3. Äh, klart att man skall ha kvalitétsleksaker. De andra går ju sönder och får en må dåligt asfort ju ;)

    SvaraRadera
  4. Exakt, bättre att satsa på hög kvalitet. ;)

    SvaraRadera

Tack för din kommentar, jag försöker alltid svara så snart jag kan!

Thank you for your comment, I always try to reply as soon as I can!

Blog Widget by LinkWithin