31 augusti 2007

Fuck you, I have a dress.


Sara kommer att slå mig, men fan. Jag är värd den här klänningen efter att ha letat efter den i fem år. Jag har inte gråtit för tårarna kommer inte, ångesten trycker på och jag har ont i hjärtat och själen och jag vet inte vad jag ska göra av den här jobbiga känslan, OK? Klänningen är det enda bra som hänt på hela dagen och jag skiter i om jag får äta nudlar och luft hela månaden för jag är inte värd mat ens en gång. Jävla skitdag.

Bilder © Baby the Stars Shine Bright

Kan man inte shoppa IRL, kan man shoppa på PP.

Sugigt.

"Nej, jag kan inte leva utan dig!" ska han skrika, slänga sig på knä och svära sitt liv till mig och tillsammans ska vi dansa hand i hand mot solnedgången och den där perfekt knutna jävla scarfen runt min hals ska fladdra i den milda brisen.

Men inte fan är det så.
"Det är båda nycklarna" säger han, tar sina saker och går och jag undrar varför jag slösade sex månader på honom.

Bring on the prep!


Glömde att visa upp min schnobbigha Punkyfish-väst jag köpte i London. Den blir nog snygg med BPN-blusens stora krage. Jag skulle vilja matcha med röda Converseliknande sneakers med klack. Finns dom kvar någonstans, isåfall var?

Första veckan i skolan sög som vanligt.

Vissa av mina klasskamrater får mitt människoförakt att jäsa.
Den skräniga har inte mognat, den blåsta har inte lärt sig något och de otåliga viskar sig igenom hela föreläsningen om det senaste sminket/helgens bravader/nästa fylla. Klasskamrater är förresten ett jävla korkat ord, jag ser ingen i klassen som jag inte redan umgås med som en kamrat eftersom jag inte har något personligt intresse av eller intellektuellt utbyte med dom. Alla är inte rötägg, vissa diggar jag stenhårt men vissa får mig att bli galen nog för att kunna putta dom utför ett stup utan botten.

Två föreläsningar har jag gått på, jag orkade inte med gårdagens föreläsning tack vare min galopperande feberhuvudvärk. Jag är jävligt tacksam över all icke salsbunden tid det här året.

Om tre timmar är jag singel for real. Magic-korten har jag dumpat i en påse. Presenten jag köpte i London behåller jag för mig själv.

30 augusti 2007

Hello Kitty som biskvi.


Ni vet den där bollmaskinen jag berättade om på Forbidden Planet? Den här behöll jag av alla miljarder bollar jag köpte. Hello Kitty har klätt ut sig som biskvi! Jag gav bort den som var tiramisu, sockerkaka och pudding.

Rättelse:
Hello Kitty har inte alls klätt ut sig till biskvi. Hon är en macaron, ett franskt bakverk!

Febern förvirrar mina prioriteringar.

Jag borde:

x beställa kurslitteratur
x städa
x tvätta vittvätt
x ta foton på saker jag ska sälja
x handla mat

Istället:

x surfar jag PP
x dreglar jag efter kläder jag inte har råd med
x knarkar jag Alvedon
x spelar jag Hotel Dusk

Londonresan: Sakerna jag köpte.

















29 augusti 2007

Ha-begäret stillas aldrig.

Tillbaka i vardagen, tillbaka i vanesurfandet på märkessajterna.
Kan julen komma snabbt i år? Jag önskar mig följande:



Bilder © Yosuke, Innocent World, Kera Shop

De små sakerna.

Dagens outfit.


Första dagen i skolan, feberfrossa och jag vet inte ens om cykeln funkar fortfarande. Har den punka stannar jag hemma.

Kavaj + kjol: K-Star
Kofta: Putumayo
Blus: Lisa Larsson
Strumpor + skor: från Camden
Halsduk: Blablahospital
Halsband: Nic & Ollie



Självkritikern i sitt esse.


Hartman skickade bilderna från fotograferingen. Självobjektifiering, much? Mina lår ser tjocka och smörjda ut på den här bilden, haha! Jag har en väldigt specifik bild av hur jag vill se ut på foton men det blir sällan som jag föreställt mig.

Äntligen hemma.

Nu har jag packat upp, sorterat in och till och med hunnit ta kort på lite grejer att ladda upp på PP. Fem timmars uppackning? Det kändes som att jag köpt och klämt ner hela London i rullväskan.

Det var vild fest i korridoren. Massa nya kids, mest utbytesstudenter. Brasilianarna är kvar men Anton flyttar ut om en månad. Vem ska då slänga offergåvor i form av Kopikopåsar utanför min dörr?

Dagens gladaste nyhet; vi får våra IW-grejer nästa vecka! JIPPIE!!!

Enligt Lina blir det en tuff termin. Hennes sms:

Massor av böcker - tenta om tre veckor. Välkommen hem!

28 augusti 2007

London: Måndag.

Victoria Station och Stansteds flygplats, världens tråkigaste genomfärdsplatser. En uteliggare ville köpa mitt halsband och en äldre man på tunnelbanan pratade med mig om hur hans barnbarnsbarn aldrig hörde av sig på hans födelsedag. Sara shoppade taxfree och jag drack kaffe. Jag förstår inte hur vi fick tiden att gå.

Hej då London, tack för att vi fick komma!







London: Saras nya kompis från Forbidden Planet.

London: Söndag.

Wolford var stängt! Jävla typiskt. Vi promenerade mot Forbidden Planet, passerade alla märkesbutiker på Old Bond Street och svängde förbi Piccadilly Circus.

Vi hittade dinosar utanför ett museum jag inte minns vad det hette och Sara sa att det var något speciellt med den där butiken med franskklingande namn. Någonting med Marie Antionette-filmen eller nåt sånt, sa hon.

På Forbidden Planet hittade jag bollmaskiner med Hello Kitty-nyckelringar som jag blev besatt av. Jag slösade en hundring bara på den bollmaskinen.











London: Lördag.

Slackerdag på Oxford Street. TopShop, Debenhams och Miss Selfridge på samma övertrafikerade gata kändes som Drottninggatan fast mycket bredare. Vi blev besvikna. Jag blev tokkär i ett smyckesmärke med galenroliga designs och en Alice i Underlandet-kollektion på TopShop men annars var allting bara dyrt och snyggt på ett mediokert sätt.

På väg ner mot Liberty jagade vi efter och hittade till dagens stora mål; Vivienne Westwoods flaggbutik. Sara gick i taket av eufori och jag svimmade i deras salongsstolar, dreglandes över handväskor som kostade min dubbla reskassa.

Vi stack till Carnaby Street och Kingly Court för att se vad vintagebutikerna hade att erbjuda. Vi blev grymt besvikna, det fanns inget intressant alls och vissa smycken hittade vi på samtliga vintagebutiker. Hallå, liksom.
Grannbutikerna var betydligt coolare som erbjöd allt från skräddarsydda, gotiska balklänningar till färgglada tröjor och smycken.

Till slut hittade vi till Agent Provocateur, med order från Fina. Butiken var gömd mitt i skitkvarteret Soho, omringat av matställen. Snygg burlesquepersonal i rosa sjuksköterskeuniformer och bräkiga underkläder fastlåsta i racken. Charmigt.

På väg hem blev vi fotade - IGEN. Den här gången för någon random modesajt om Londons hippa klädstilar. "Jasså, är ni från Sverige? Svenskar måste vara ascoola!" tyckte fotografen. Hon skulle bara veta.






Blog Widget by LinkWithin